Beredning och beslut.

27.02.2013 kl. 10:24
Riksdagsledamot, SFP fullmäktigeordförande Ulla-Maj Wideroos insändare i Vasabladet 27.2 2013 berör beredning och beslut kring fullmäktiges behandling av yrkeshögskolorna Novia och Arkada.
Utförlig beredning

Det är bra med debatt! Det gäller också en eventuell samgång mellan yrkeshögskolorna Novia och Arkada. Då är det bra om det som pratas och skrivs stämmer överens med verkligheten, annars riskerar debatten att handla om felaktiga påståenden i stället för själva sakfrågan. I diskussionen har Svenska folkpartiets partifullmäktiges beslut att ta ställning för en fusion mellan högskolorna framställts i ett ljus som tarvar några kommentarer och litet bakgrundsinformation.

SFP har under det gångna året berett ett högskolepolitiskt program under ledning av Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander. Mikaela Nylander sitter i riksdagens kulturutskott sedan länge och har insyn i regeringens planer för utbildningssektorn. För SFP:s partifullmäktige är det självklart att ha en principiell ståndpunkt i en så pass viktig och aktuell fråga som högskolepolitiken i vårt land.

Det program som lades fram för behandling i partifullmäktige hade enhälligt godkänts av partistyrelsen. På partifullmäktige fortsatte behandlingen i en arbetsgrupp för att sedan behandlas av hela fullmäktige. Processen har alltså varit väl förberedd, öppen och förankrad i partiets beslutande organ.  En rätt stor del av programmet ägnas åt just yrkeshögskolorna eftersom de stora reformerna inom universitetssektorn gjordes under den förra regeringen. Inom undervisningssektorn har man redan för flera år sedan konstaterat att yrkeshögskolefältet behöver ses över. Det här sker bland annat  genom att minska antalet koncessioner för att bedriva yrkeshögskoleutbildning och genom en reviderad lagstiftning där man bland annat ser över högskolornas finansieringsmodell.  Detta framkommer bland annat i den ikraftvarande utvecklingsplanen för utbildning och forskning som fastställdes i statsrådet 2011. Samtidigt har man de senaste åren frångått de tvåspråkiga yrkeshögskolorna.

Vad är det då SFP säger i sitt program? Ett citat: ” Under de senaste åren har man granskat det splittrade finlandssvenska högskolefältet allt mer kritiskt. En rationalisering av såväl universitetsnätverket som yrkeshögskolenätet är nödvändig, både med tanke på utbildningens kvalitet och även på grund av minskande årsklasser. Universiteten har genomfört en del sammanslagningar med målet att skapa dynamiska, starka enheter som är internationellt konkurrenskraftiga. Samma framförhållning krävs även på yrkeshögskolefältet.” Ännu ett kort citat ”  måste man åtgärda splittringen och överlappningar samt möjliggöra bästa möjliga utnyttjande av befintliga resurser.”

På partifullmäktiges möte ställde jag frågan om det inte vore skäl att säga rakt ut hur vi anser att det rådande läget påverkar de svenskspråkiga yrkeshögskolorna och efter en rätt lång diskussion beslöt vi oss för att nämna de två finlandssvenska högskolorna vid namn. Vi tyckte alltså att det var bättre att ha en principiell åsikt uttalad än att inte säga klart ut vad vi avsåg. Vi konstaterade också flera gånger det självklara i att SFP inte är någon part i förhandlingarna utan vi baserar vår principiella åsikt på de uppgifter vi har om vad som kommer att ske inom yrkeshögskolepolitiken i framtiden. Självklart är det så att det är de olika parterna som förhandlar och bevakar sina intressen. Och förhoppningsvis så småningom kommer överens om en fungerande modell.

I debatten har SFP:s partifullmäktige beskyllts för att ta ställning utan beredning. Den beskyllningen stämmer inte överens med verkligheten. Att SFP inte skulle värna om Österbottens bästa stämmer ännu mindre överens med verkligheten.

Ulla-Maj Wideroos
ordförande för SFP:s partifullmäktige

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37