Beredning och beslut.

27.02.2013 kl. 10:24
Riksdagsledamot, SFP fullmäktigeordförande Ulla-Maj Wideroos insändare i Vasabladet 27.2 2013 berör beredning och beslut kring fullmäktiges behandling av yrkeshögskolorna Novia och Arkada.
Utförlig beredning

Det är bra med debatt! Det gäller också en eventuell samgång mellan yrkeshögskolorna Novia och Arkada. Då är det bra om det som pratas och skrivs stämmer överens med verkligheten, annars riskerar debatten att handla om felaktiga påståenden i stället för själva sakfrågan. I diskussionen har Svenska folkpartiets partifullmäktiges beslut att ta ställning för en fusion mellan högskolorna framställts i ett ljus som tarvar några kommentarer och litet bakgrundsinformation.

SFP har under det gångna året berett ett högskolepolitiskt program under ledning av Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander. Mikaela Nylander sitter i riksdagens kulturutskott sedan länge och har insyn i regeringens planer för utbildningssektorn. För SFP:s partifullmäktige är det självklart att ha en principiell ståndpunkt i en så pass viktig och aktuell fråga som högskolepolitiken i vårt land.

Det program som lades fram för behandling i partifullmäktige hade enhälligt godkänts av partistyrelsen. På partifullmäktige fortsatte behandlingen i en arbetsgrupp för att sedan behandlas av hela fullmäktige. Processen har alltså varit väl förberedd, öppen och förankrad i partiets beslutande organ.  En rätt stor del av programmet ägnas åt just yrkeshögskolorna eftersom de stora reformerna inom universitetssektorn gjordes under den förra regeringen. Inom undervisningssektorn har man redan för flera år sedan konstaterat att yrkeshögskolefältet behöver ses över. Det här sker bland annat  genom att minska antalet koncessioner för att bedriva yrkeshögskoleutbildning och genom en reviderad lagstiftning där man bland annat ser över högskolornas finansieringsmodell.  Detta framkommer bland annat i den ikraftvarande utvecklingsplanen för utbildning och forskning som fastställdes i statsrådet 2011. Samtidigt har man de senaste åren frångått de tvåspråkiga yrkeshögskolorna.

Vad är det då SFP säger i sitt program? Ett citat: ” Under de senaste åren har man granskat det splittrade finlandssvenska högskolefältet allt mer kritiskt. En rationalisering av såväl universitetsnätverket som yrkeshögskolenätet är nödvändig, både med tanke på utbildningens kvalitet och även på grund av minskande årsklasser. Universiteten har genomfört en del sammanslagningar med målet att skapa dynamiska, starka enheter som är internationellt konkurrenskraftiga. Samma framförhållning krävs även på yrkeshögskolefältet.” Ännu ett kort citat ”  måste man åtgärda splittringen och överlappningar samt möjliggöra bästa möjliga utnyttjande av befintliga resurser.”

På partifullmäktiges möte ställde jag frågan om det inte vore skäl att säga rakt ut hur vi anser att det rådande läget påverkar de svenskspråkiga yrkeshögskolorna och efter en rätt lång diskussion beslöt vi oss för att nämna de två finlandssvenska högskolorna vid namn. Vi tyckte alltså att det var bättre att ha en principiell åsikt uttalad än att inte säga klart ut vad vi avsåg. Vi konstaterade också flera gånger det självklara i att SFP inte är någon part i förhandlingarna utan vi baserar vår principiella åsikt på de uppgifter vi har om vad som kommer att ske inom yrkeshögskolepolitiken i framtiden. Självklart är det så att det är de olika parterna som förhandlar och bevakar sina intressen. Och förhoppningsvis så småningom kommer överens om en fungerande modell.

I debatten har SFP:s partifullmäktige beskyllts för att ta ställning utan beredning. Den beskyllningen stämmer inte överens med verkligheten. Att SFP inte skulle värna om Österbottens bästa stämmer ännu mindre överens med verkligheten.

Ulla-Maj Wideroos
ordförande för SFP:s partifullmäktige

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00