Demokratifrämjande i Mongoliet

06.05.2013 kl. 13:12
justitieminister Anna-Maja Henirksson besökte Mongoliet i början på maj.
Senaste veckoslut besökte jag Mongoliets huvudstad Ulan Bator för att som Finlands representant delta i en internationell demokratikonferens för parlamentariker och ministrar. Mongoliet är ett spännande land, med en befolkning på 2,9 miljoner, varav närmare hälften bor i huvudstaden. Landet har en förunderlig natur med allt från höga berg, milslånga stäpper, skog och Gobi öknen längst i söder.

Mongoliet är för tillfället ordförandeland i nätverket för demokratiska stater (Community of Democracies), som är ett internationellt samarbetsforum med syfte att stöda och stärka utvecklingen av medborgarsamhället i nya demokratier. Vid konferensen, som var höjdpunkten på landets tvååriga ordförandetid, deltog också exempelvis Burmas oppositionsledare, fredsprisvinnaren och demokratiförkämpen Aung San Suu Kyi, EU:s representant i utrikes- och säkerhetsfrågor Catherine Ashton och Sveriges utrikesminister Carl Bildt.

Under konferensen deltog jag i ett par paneldiskussioner. Demokrati och korruption var tema i den ena, och kvinnor och demokrati i den andra. Demokrati handlar om att inte utesluta någon ur beslutsfattandet. Därför är kvinnor i en nyckelroll när det gäller utvecklingen av demokrati. Parlamentet i Mongoliet har idag 11 kvinnliga ledamöter av totalt 76 parlamentariker. En av dem, tillika kultur- och idrottsminister Ts. Oyungerel deltog i paneldiskussion om kvinnor och demokrati. Dessutom medverkade bland annat en kvinna som berättade om kvinnornas svåra situation i Egypten efter Arabvåren och en mexikanska som belyste kvinnornas situation i det politiska livet i Latinamerika.

Under besöket träffade jag också Mongoliets människorättskommissionär, chefen för gränsbevakningen och min justitieministerkollega. Mänskliga rättigheter är något som är väl framme i Mongoliet och kommissionären har befogenheter att ingripa och påtala eventuella problem hos myndigheterna. Respekten är också stor för det som kommissionären säger. Det var intressant att notera hur aktivt man i Mongoliet satsar på så kallad e-demokrati, dvs. möjligheten att delta och påverka via nätet. Här skulle vi i Finland ha en del att lära oss.

Det är viktigt att minnas att ingen demokrati är perfekt, inte heller vår, och demokratier kan och bör utvecklas för att stöda ett aktivt medborgarsamhälle. Men demokrati är det bästa samhällsskick vi känner till idag. Alla människor i världen är dessvärre inte så lyckligt lottade att de lever i ett fungerande demokratiskt samhälle. Fortfarande är det många som saknar påverkningsmöjligheter, som lever i diktaturer, som inte kan utnyttja sina mänskliga rättigheter och som förtrycks eller förföljs på grund av sina politiska åsikter. Därför är det så viktigt att vi tillsammans stöder och hjälper till att utveckla nya demokratier eller länder som genomgår en samhällsomvandling.


Anna-Maja Henriksson, justitieminister

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30