AktuelltKolumn

Mera än en stafett

28.05.2013 kl. 09:50

Sjutusen finlandssvenska barn- och ungdomsstämmor fyllde senaste vecka den stora ishallen i Esbo då evenemanget Skolmusik 2013 höll slutkonsert. Idag är det dags för finalerna i en annan stormönstring, Stafettkarnevalen, på Stadion i Helsingfors. Tusentals finlandssvenska samt finska språkbadande barn har igen samlats till den årliga festen för tävling, skratt och sammanhållning. Sen blir det skolavslutning och sommarlov. Men roliga minnen och nya kompisar finns kvar, likt monument över dessa täta sociala sammanhang, som Svenskfinland är känt för och som formar redan den unga människans öppna sinne.

Det går inte att underskatta betydelsen med dessa evenemang, där barn tillsammans utför uppgifter och når mål de flitigt övat för. Känslan av att tillhöra ett större sammanhang liksom spänner upp ett paraply över allt man har gemensamt, oavsett om man bor i Vestlax, Kårlax, Malax eller Köklax. Samtidigt stärks samhörigheten i det egna gänget, klassen, skolan, hejaklacken, staden, kommunen. Det behövs som motvikt till dagens intensiva online-verklighet där den virtuella gränslösheten och ett massivt informationsflöde lätt kapar och i värsta fall isolerar en ung människas uppmärksamhet.

Enligt en strikt definition är Skolmusik kultur och Stafettkarnevalen idrott. Bägge två representerar i alla händelser samhällsfenomen, vilkas betydelse fortsätter växa. Vi vet att kulturkonsumtion och motion i alla former är bra för oss. Vi behöver upplevelser, där själen, ögat, tanken får stimulans och kroppen en nödvändig dos exercis. Kultur och idrott ökar vårt välmående och hjälper oss orka i skolan, hemma och på jobbet. Det ger positiva effekter för hela samhällsekonomin.

Därför är det glädjande att kultur- eller idrottsplatsbyggen i kommunerna inte längre stöter på samma motstånd som förr, då de ofta kritiserades som onödiga skrytprojekt för en liten klick. Idag inser man att en simhall, sportplan, sågspånsbana, ett föreningshus eller en kulturfastighet når betydligt större skaror än bara vissa målgrupper. Att staten, via tipsmedlen, kunnat öka bidragen för exempelvis lokala idrottsbyggen är en del av trenden. Detsamma gäller systemet med statligt direktstöd till vissa idrottsföreningar, som infördes då jag var kultur- och idrottsminister. Bland annat ÅIFK fick del av detta stöd.

Med tanke på landets framtid är det oerhört viktigt att barn och unga har möjlighet att skaffa sig sunda, idrottsrelaterade levnadsvanor. Tröskeln att motionera skall vara låg. Vi har fullt upp med att försöka stävja trenden med fler överviktiga unga, som är speciellt påtagligt bland pojkar i 20-årsåldern. På ett drygt decennium har beväringarnas medelvikt ökat med sex kilo medan genomsnittresultatet i det s.k Coopertestet sjunkit med 300 meter sedan 1970-talet. Riskerna vet vi. Att motarbeta fetmarelaterade problem såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt skador i rörelseorganen är därför viktigt för individen och hela samhället.

Idag skrattas och stojas det på Olympiastadions gräsmatta. Allvar blandas med lek. Låt stämningen på detta fantastiska evenemang, där många skolor från Åboland deltar, vara en symbol för nya, välmående generationer, som dessutom bär vidare en viktig institutionell stafettpinne i Svenskfinland.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15