Lokalt fångad fisk som foder vid fiskodlingar!

28.05.2013 kl. 14:49
Fisk från Östersjön, som inte duger för konsumtion, borde få användas som foder i fiskodling. Så säger riksdagsledamot Thomas Blomqvist, som i ett skriftligt spörsmål till regeringen efterlyser åtgärder för detta.

I Finland odlas årligen cirka 8-10 miljoner kilogram livsmedelsfisk. Tack vare den inhemska fiskodlingen kan konsumenterna handla närproducerad fisk, och förädlingsindustrin samt handeln kan förses med inhemska råvaror. På lokal nivå har fiskodlingarna en betydande sysselsättande effekt och är av märkbar ekonomisk betydelse.

Företagarens frivilliga insatser för att minska mängden näringsämnen, eller kompensera för tillförda näringsämnen, ska tas i beaktande i samband med miljötillståndsprocessen för fiskodlingen. Så står det i statsrådets principbeslut om det nationella vattenbruksprogrammet 2015. Det kan till exempel handla om att avlägsna näringsämnen genom att fånga underutnyttjade fiskar, speciellt mörtfiskar, som rör sig i influensområdet. Det kan också handla om att odla musslor, eller att vid fiskodling använda foder som är gjort av fisk från Östersjön.

- En ökad användning av foder baserat på fisk från Östersjön skulle stöda det finländska yrkesfisket samtidigt som det har en positiv miljöeffekt. I bästa fall kan en fiskodlare använda sig av lokalt fångad fisk vid sin fiskodling. På så sätt skulle man även få användning för de inhemska fiskarter som för tillfället inte utnyttjas av konsumenterna, konstaterar Blomqvist.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00