Välfärd bygger på arbete, inte på skuldsättning

21.08.2013 kl. 13:57
Svenska riksdagsgruppen håller som bäst sitt sommarmöte. Gruppen konstaterar bland annat att arbetskarriärerna måste förlängas och flifällorna måste elimineras.

Nu krävs kraftiga kämpatag för att få ekonomin att växa och hållbarhetsunderskottet att minska för att trygga sysselsättningen och välfärden, säger Svenska riksdagsgruppen i ett uttalande från sitt sommarmöte i Esbo och Helsingfors. Det ekonomiska läget är oroande, och nu hjälper inte enbart löften om strukturreformer, utan nu måste de genomföras! Siktet måste svara inställt på framtiden. Med nuvarande budgetförslag blir underskottet nästa år 6,6 miljarder och statsskulden stiger till 98 miljarder. Nu behövs en tidsplan för att eliminera den fortsatta upplåningen.

Strukturreformerna gäller inte minst behovet av att förlänga arbetskarriärerna. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att regeringen i höst kommer överens om ett åtgärdsprogram för att förlänga de faktiska arbetskarriärerna både i början, i mitten och i slutet. Detta bör ske med hjälp av studiestöd som sporrar till snabbare heltidsstudier och flexiblare familjeledigheter och pensionsvillkor samt sänkta arbetsgivaravgifter för äldre arbetstagare. Det krävs också åtgärder för att främja orkandet i arbetslivet.

Också den lagstadgade pensionsåldern bör höjas, så att den nedre gränsen höjs och frivillig möjlighet ges att jobba längre än nu. Inget parti och ingen part på arbetsmarknaden bör ha vetorätt i denna sak. Vi måste arbeta mer och längre. Varje tilläggsår i arbetslivet är värt två miljarder i samhällsekonomin. Välfärden bygger på flit och arbete, inte på skuldsättning.

För att råda bot på den växande ungdomsarbetslösheten måste den så kallade ungdomsgarantin vidareförädlas. Det behövs nya modeller med flexibla arbetsvillkor för unga. Byråkratin vid anställning bör minskas, så att tröskeln för småföretag och hushåll att anställa sänks. Inte heller ungdomsgarantin fungerar om det inte finns praktik- och arbetsplatser. Företagen bör informeras bättre om de möjligheter som exempelvis det s.k. Sanssikortet erbjuder.

Större individuell flexibilitet i arbetsavtalen bör också främjas. En anpassningspeng bör införas för de arbetslösa som är villiga att byta bransch. Kostnaden för föräldraledighet bör delas mellan alla arbetsgivare, och målet bör vara sex månader ledighet för modern, sex månader för fadern och sex månader som man fritt kan fördela mellan fadern och modern.

Det är viktigt att de så kallade flitfällorna elimineras. Det måste alltid löna sig att ta emot erbjudet, också kortvarigt arbete, eller sysselsätta sig själv utan att man omedelbart och helt går miste om den arbetslöshetsersättning eller det utkomststöd och det bostadsstöd man har lyft. Arbetslöshetsersättningen är inte avsedd som ett bassocialskydd, utan för en övergångstid medan man söker nytt jobb.

Svenska riksdagsgruppen anser att det planerade stimulanspaketet särskilt bör prioritera forskning, innovationer och utbildning som är investeringar i framtida ekonomisk verksamhet, och åtgärder som stärker näringslivets konkurrenskraft och infrastrukturen. Det gäller att stärka framtidstron både i företagen och i samhället som helhet.

Arbetsmarknadsparterna har ett stort ansvar i detta svåra läge och av dem förväntas ytterst måttliga löneuppgörelser som främjar sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar på sitt sommarmöte också beslutet att tillsätta en parlamentarisk kommitté som under president Halonens ledning ska arbeta vidare med reformen av självstyrelsen för Åland. Riksdagsgruppen är också tillfreds med att dess idoga arbete för att inkludera Åland i stödsystemet för vindkraft äntligen har burit frukt.

Svenska riksdagsgruppen påminner om regeringsprogrammets skrivning att Finland bör ratificera ILO-konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter, det vill säga i Finlands fall samernas. Finland bör också skapa förutsättningar för att Istanbulkonventionen för att bekämpa våld mot kvinnor ratificeras.
SFP

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00