Nauclér höll uppmärksammat anförande i budgetdebatt

19.09.2013 kl. 17:14
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér lyfte fram frågan om det internationella biståndet.
Vid riksdagens remissdebatt över statsbudgeten för 2014 höll Elisabeth Nauclér ett anförande  som har fått positiv uppmärksamhet i sociala medier. Det som fick mest uppmärksamhet var hennes kritik av regeringens linje gällande det internationella biståndet.  

Finland har förbundit sig i EU och FN att höja anslaget för utvecklingssamarbetet till 0,7 procent av bruttonationalprodukten år 2015. Det målet blir allt mer avlägset.

År 2010 var det sammanlagda biståndet  0.55 % av BNI, 2011 var det 0.52 % och 2012 ökade det till 0.53 %. Budgeten för 2013 utvisade att andelen av BNI kommer att ligga på 0.55 %. I budgeten för 2014 avser man att det internationella biståndet kommer att hållas kvar på samma nivå, nämligen 0.55 %. Denna negativa utveckling har att göra med att man fryst anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet för 2013-2014 enligt 2012 års nivå.

På grund av det här beslutet samt planerna för nedskärningar i biståndet under åren 2015-2017 kommer Finland inte att nå 0,7 % under en skönjbar framtid. Det är nu mycket viktigt att motverka alla tendenser till beslut om nedskärningarna fr.o.m. 2015.   

-      Det finns tyvärr mycket i budgeten jag blir nedstämd av. Man kan läsa att behovet av utrikespolitisk påverkan hela tiden ökar, och kommer att göra det de närmaste åren. Det är för mig förvirrande att man å ena sidan har en klar omvärldsuppfattning för de kommande åren, men samtidigt väljer att inte öka andelen internationellt bistånd, och därmed försvagas vårt internationella inflytande och våra påverkningsmöjligheter, berättar Nauclér.

Regeringens mål är att öka anslagen för bistånd genom att styra inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter till utvecklingssamarbete och klimatfinansiering. Inkomsterna från utsläppshandeln är ett litet och viktigt steg mot ett ökat bistånd men inkomsterna kommer tyvärr inte att räcka till för en tillräcklig budgettillväxt. Det är ändå viktigt att hålla fast vid regeringsprogrammets beslut om att öronmärka utsläppshandelsinkomsterna för bistånd.

En annan oroväckande sak är att Utrikesministeriets fullmakter att bevilja medel och ingå avtal begränsas genom nedskärningar på upp till 200 miljoner. Detta är oroväckande eftersom det leder till att biståndssamarbetets långsiktighet lider när man inte längre kan ingå fleråriga avtal.

-          Utveckling tar tid och behöver långsiktighet. Det är viktigt att komma ihåg att utveckling syns allt som oftast inte på kort sikt genom vanliga BNP-undersökningar, förklarar Nauclér.

Det är värt att komma ihåg att nedskärningar av biståndsbudgeten i allmänhet betyder att de allra fattigaste lider mest. 

Ytterligare en aspekt i budgeten är värd att kommentera, och det är avsaknaden av medel för att ratificera Istanbulkonventionen. Den internationella konventionen, som 25 länder har skrivit under men få ännu ratificerat, har som mål att skydda kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Anledningen till att den inte har ratificeras är att det saknas pengar för alla de åtgärder som måste vidtas.

-          I alla budgetsammanhang lyfts det upp hur mycket det skulle kosta, men hittills har jag inte sett några verkligt övertygande siffror om vad den verkliga nettoutgiften skulle bli om man skulle dra bort alla de kostnader som våldet mot kvinnor försorsakar, enligt Nauclér.
Nauclér tog också upp Ålands vilja att ta emot syriska flyktingar fastän man också på Åland nu lever i ekonomiskt knappa tider och måste spara på de offentliga utgifterna.
Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00