Wallin föreslår självrisk i avdragsrätt för fackavgifter

27.09.2013 kl. 12:00
Riksdagsledamot Stefan Wallin (Sfp) från Åbo vill med flera stimulerande infraprojekt i Åboland stöda sysselsättningen, turismen, företagsamheten och den lokala utvecklingen. Wallin lämnade på fredagen in åtta budgetmotioner och två lagmotioner att beaktas i samband med förstående riksdagsbehandling av statsbudgetförslaget för 2014.

Wallin föreslår att riksdagen beviljar 33 miljoner euro för en ny vägsträckning från Rävsundsbron i Pargas till Poikluoma i S.t Karins. Idag trafikeras Pargasvägen av 700 långtradare per dygn. Den nya sträckningen skulle förbättra konkurrenskraften för industrin i Pargas och är trafikekonomiskt mycket lönsam.

Wallin föreslår också investeringar för 2,4 miljoner euro i Skärgårdshavets nationalpark på Örö. Pengarna behövs för att stöda Fortstyrelsens planer att göra Örö till ett attraktivt turist- och utflyktsmål. Det krävs renovering av det drygt 100-åriga Öröfortet, vägar och en hamn för turistbåtar.

I en annan budgetmotion vill Wallin ha 2,0 miljoner euro för att utveckla hamnen i Dalsbruk. Kimitoöns kommun är ÄRM-område och har som strategiskt mål att satsa på turismen, varför konkurrenskraftiga gästhamnar är viktiga. Wallin budgetmotionerar också 690.000 för byggandet av lättrafikled mellan Kulla och Slätis byar på Kimitoön och 2,8 miljoner för gång-, cykel-, och mopedväg mellan Nagu och Prostvik.

I en lagmotion föreslår Wallin att lagen om fiske ändras så, att spinnfiskeavgifterna höjs mer än vad regeringen föreslagit. Det skulle betyda, att helårsavgiften stiger från 29 till 41 euro och sjudagarskortet från 7 till 14 euro. Tlläggsinkomsterna på knappt 1,1 miljoner euro bör enligt Wallin återbäras till vattenägarna för att användas till fiskutplantering, restaurering av fiskevatten, ersättningar, rådgivning och fiskerihushållningsprojekt. Om detta inlämnade Wallin en separat budgetmotion.

Wallins budgetmotioner innebär merutgifter på totalt 42 miljoner euro, men är kostnadsneutrala eftersom han också föreslår tilläggsinkomster på över 50 miljoner euro. Inkomsterna fås genom att i beskattningen införa en självrisk på 100 euro i avdraget för avgifter till arbetsmarknadsorganisationer. Detta skulle gälla både avgifterna till löntagar- och arbetsgivarorganisationer.

- Idag görs avdraget till sitt fulla belopp, vilket betyder enligt finansministeriet betyder att staten årligen förlorar över 200 miljoner i skatteinkomster. Samtidigt har man redan beskurit avdragsrätten för räntor på bostadslån och premier för frivilliga pensionsförsäkringar. I en krisdrabbad statsekonomi som alltför mycket finansieras med lån kan inga kor längre vara heliga på avdragssidan. En självrisk på 100 euro i avdraget för avgift till arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer bevarar avdragets fundament, men skulle enligt finansministeriet ge minst 75 miljoner mer i skatteinkomster, av vilket 25 miljoner till staten och 45 miljoner till kommunerna, säger Wallin, som i sin motion utgår från en försiktigare estimering på 50 miljoner.

SFP

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05