Wallin föreslår självrisk i avdragsrätt för fackavgifter

27.09.2013 kl. 12:00

Riksdagsledamot Stefan Wallin (Sfp) från Åbo vill med flera stimulerande infraprojekt i Åboland stöda sysselsättningen, turismen, företagsamheten och den lokala utvecklingen. Wallin lämnade på fredagen in åtta budgetmotioner och två lagmotioner att beaktas i samband med förstående riksdagsbehandling av statsbudgetförslaget för 2014.

Wallin föreslår att riksdagen beviljar 33 miljoner euro för en ny vägsträckning från Rävsundsbron i Pargas till Poikluoma i S.t Karins. Idag trafikeras Pargasvägen av 700 långtradare per dygn. Den nya sträckningen skulle förbättra konkurrenskraften för industrin i Pargas och är trafikekonomiskt mycket lönsam.

Wallin föreslår också investeringar för 2,4 miljoner euro i Skärgårdshavets nationalpark på Örö. Pengarna behövs för att stöda Fortstyrelsens planer att göra Örö till ett attraktivt turist- och utflyktsmål. Det krävs renovering av det drygt 100-åriga Öröfortet, vägar och en hamn för turistbåtar.

I en annan budgetmotion vill Wallin ha 2,0 miljoner euro för att utveckla hamnen i Dalsbruk. Kimitoöns kommun är ÄRM-område och har som strategiskt mål att satsa på turismen, varför konkurrenskraftiga gästhamnar är viktiga. Wallin budgetmotionerar också 690.000 för byggandet av lättrafikled mellan Kulla och Slätis byar på Kimitoön och 2,8 miljoner för gång-, cykel-, och mopedväg mellan Nagu och Prostvik.

I en lagmotion föreslår Wallin att lagen om fiske ändras så, att spinnfiskeavgifterna höjs mer än vad regeringen föreslagit. Det skulle betyda, att helårsavgiften stiger från 29 till 41 euro och sjudagarskortet från 7 till 14 euro. Tlläggsinkomsterna på knappt 1,1 miljoner euro bör enligt Wallin återbäras till vattenägarna för att användas till fiskutplantering, restaurering av fiskevatten, ersättningar, rådgivning och fiskerihushållningsprojekt. Om detta inlämnade Wallin en separat budgetmotion.

Wallins budgetmotioner innebär merutgifter på totalt 42 miljoner euro, men är kostnadsneutrala eftersom han också föreslår tilläggsinkomster på över 50 miljoner euro. Inkomsterna fås genom att i beskattningen införa en självrisk på 100 euro i avdraget för avgifter till arbetsmarknadsorganisationer. Detta skulle gälla både avgifterna till löntagar- och arbetsgivarorganisationer.

- Idag görs avdraget till sitt fulla belopp, vilket betyder enligt finansministeriet betyder att staten årligen förlorar över 200 miljoner i skatteinkomster. Samtidigt har man redan beskurit avdragsrätten för räntor på bostadslån och premier för frivilliga pensionsförsäkringar. I en krisdrabbad statsekonomi som alltför mycket finansieras med lån kan inga kor längre vara heliga på avdragssidan. En självrisk på 100 euro i avdraget för avgift till arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer bevarar avdragets fundament, men skulle enligt finansministeriet ge minst 75 miljoner mer i skatteinkomster, av vilket 25 miljoner till staten och 45 miljoner till kommunerna, säger Wallin, som i sin motion utgår från en försiktigare estimering på 50 miljoner.

SFP

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30