Wallin föreslår självrisk i avdragsrätt för fackavgifter

27.09.2013 kl. 12:00

Riksdagsledamot Stefan Wallin (Sfp) från Åbo vill med flera stimulerande infraprojekt i Åboland stöda sysselsättningen, turismen, företagsamheten och den lokala utvecklingen. Wallin lämnade på fredagen in åtta budgetmotioner och två lagmotioner att beaktas i samband med förstående riksdagsbehandling av statsbudgetförslaget för 2014.

Wallin föreslår att riksdagen beviljar 33 miljoner euro för en ny vägsträckning från Rävsundsbron i Pargas till Poikluoma i S.t Karins. Idag trafikeras Pargasvägen av 700 långtradare per dygn. Den nya sträckningen skulle förbättra konkurrenskraften för industrin i Pargas och är trafikekonomiskt mycket lönsam.

Wallin föreslår också investeringar för 2,4 miljoner euro i Skärgårdshavets nationalpark på Örö. Pengarna behövs för att stöda Fortstyrelsens planer att göra Örö till ett attraktivt turist- och utflyktsmål. Det krävs renovering av det drygt 100-åriga Öröfortet, vägar och en hamn för turistbåtar.

I en annan budgetmotion vill Wallin ha 2,0 miljoner euro för att utveckla hamnen i Dalsbruk. Kimitoöns kommun är ÄRM-område och har som strategiskt mål att satsa på turismen, varför konkurrenskraftiga gästhamnar är viktiga. Wallin budgetmotionerar också 690.000 för byggandet av lättrafikled mellan Kulla och Slätis byar på Kimitoön och 2,8 miljoner för gång-, cykel-, och mopedväg mellan Nagu och Prostvik.

I en lagmotion föreslår Wallin att lagen om fiske ändras så, att spinnfiskeavgifterna höjs mer än vad regeringen föreslagit. Det skulle betyda, att helårsavgiften stiger från 29 till 41 euro och sjudagarskortet från 7 till 14 euro. Tlläggsinkomsterna på knappt 1,1 miljoner euro bör enligt Wallin återbäras till vattenägarna för att användas till fiskutplantering, restaurering av fiskevatten, ersättningar, rådgivning och fiskerihushållningsprojekt. Om detta inlämnade Wallin en separat budgetmotion.

Wallins budgetmotioner innebär merutgifter på totalt 42 miljoner euro, men är kostnadsneutrala eftersom han också föreslår tilläggsinkomster på över 50 miljoner euro. Inkomsterna fås genom att i beskattningen införa en självrisk på 100 euro i avdraget för avgifter till arbetsmarknadsorganisationer. Detta skulle gälla både avgifterna till löntagar- och arbetsgivarorganisationer.

- Idag görs avdraget till sitt fulla belopp, vilket betyder enligt finansministeriet betyder att staten årligen förlorar över 200 miljoner i skatteinkomster. Samtidigt har man redan beskurit avdragsrätten för räntor på bostadslån och premier för frivilliga pensionsförsäkringar. I en krisdrabbad statsekonomi som alltför mycket finansieras med lån kan inga kor längre vara heliga på avdragssidan. En självrisk på 100 euro i avdraget för avgift till arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer bevarar avdragets fundament, men skulle enligt finansministeriet ge minst 75 miljoner mer i skatteinkomster, av vilket 25 miljoner till staten och 45 miljoner till kommunerna, säger Wallin, som i sin motion utgår från en försiktigare estimering på 50 miljoner.

SFP

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37