Pressmeddelande

Laxsoppa med bismak.

08.10.2013 kl. 12:59

Fritidsfiskare och riksdagsledamot Jörn Donner efterlyser förnuft i laxdiskussionen.

Med skådespelaren Jasper Pääkkönen och en del andra i spetsen utmålas en mycket ensidig bild av Finlands laxpolitik. De låter förstå att ingenting skulle ha gjorts för att skydda laxen i Östersjön.

Donner påpekar att laxfisket har begränsats redan länge och då särskilt på yrkesfiskarnas försorg. Finland har bland annat begränsat laxfisket genom en stram tidsreglering sedan år 1996 och förbudet mot drivnätsfiske som i praktiken gjort slut på laxfisket i öppet hav sedan 2008. Också laxkvoterna för Östersjön har under de senaste åren reducerats drastiskt.

- Till Torneälv vandrade rekordmånga, omkring 60 000 laxar under år 2012. Detta är drygt tvåhundra procent mera än år 2011. Också i år var antalet vandringslax omkring 52 000. Kanske Jasper Pääkkönen inte vet detta, eller så vill han bara inte berätta det, säger Donner.

- Nedskurna laxkvoter motiveras ofta med internationella havsforskningsrådet ICES vetenskapliga rekommendationer. Varför glömmer de som vill skära ned kvoterna att berätta att enligt detta samma ICES, förbättras inte det svaga laxbeståndet på något väsentligt sätt fastän laxkvoten spikas på en mycket låg nivå och laxfisket minimeras, frågar Donner.

Enligt ICES bör små och svaga laxbestånd återupplivas genom riktade åtgärder, såsom exempelvis fiskebegränsningar vid särskilda älvar, genom rehabilitering av älvarna och genom att undanröja hinder för den vandrande fisken.

- Jag är själv en ivrig fritidsfiskare, strömmingen är min favorit. Jag kan ändå inte fatta varför man hela tiden skäller på yrkesfiskarna. De ser ju till att många finländare får färsk inhemsk fisk på sitt matbord. Anser faktiskt Pääkkönen & co att det är bättre att vi erbjuds enbart pangasius-fisk, influgen från Asien? Är det enligt dem ekologiskt, undrar Donner.

Tilläggsuppgifter:

Riksdagsledamot Jörn Donner, tel. 050 512 2886, jorn.donner@riksdagen.fi
Riksdagsassistent Camilla Mäkinen, tel. 050 574 2049

Jörn Donner

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00