Barnets bästa i främsta rummet!

20.10.2013 kl. 10:10
Den nya medlingsmodellen i vårdnadstvister har visat sig vara mycket bra. Aviskten är att inlämna en regeringsproposition till riksdagen ännu i år.

Barns rättigheter har varit mycket på tapeten under de senaste veckorna. Vid Justitieministeriet har medling i vårdnadstvister med hjälp av ett sakkunnigbiträde hög prioritet. Nästa år kommer den nya medlingsmodellen, där domaren biträds av en psykolog eller socialarbetare, att införas i hela landet. Hittills har ett försök med den nya modellen pågått i elva tingsrätter, bland annat i Österbottens tingsrätt. Ärendet bereds som bäst på ministeriet, och min avsikt är att en regeringsproposition kommer att överlämnas till riksdagen ännu i år.
Modellen har hittills visat sig vara mycket bra. Vårdnadstvister har kunnat behandlas snabbt och förlikning har uppnåtts i de flesta fallen. Responsen från de berörda, bland annat föräldrar har i huvudsak varit mycket positiv. Förfarandet är unikt och genom att förena olika yrkeskårers sakkunskap är det möjligt att erbjuda föräldrarna stöd för att lösa både juridiska och psykologiska konflikter i samband med en skilsmässa.  En förlikning och en snabb lösning bidrar till att den gemensamma vårdnaden fungerar bättre och främjar samtidigt barnets bästa. Därför är det viktigt att man även i domstol försöker uppnå förlikning.
Medling i domstol förutsätter dock att den kommunala basservicen, såsom barnatillsyningsmännens avtalstjänst och medling i familjefrågor, fungerar bra. Tanken är inte att föräldrarna ska söka hjälp via domstol när det är möjligt att lösa tvisten redan i ett tidigare skede med hjälp av kommunens socialtjänst.
Förra veckan deltog jag i ett seminarium om skötseln av barn- och familjerättsliga ärenden mellan Finland och Ryssland.  Haagkonventionen om internationella bortföranden av barn trädde i kraft mellan Finland och Ryssland i början av året. Samarbete mellan myndigheter är i nyckelposition när det gäller bortföranden av barn. I de här fallen är direkta och personliga kontakter och en enhetlig tillämpning av konventionerna av största vikt. Internationella familjetvister är ofta invecklade och svårlösta och därför är det till barnets bästa att myndigheterna i de olika länderna kan fatta och verkställa beslut utan onödiga dröjsmål.  

Jag har också med oro följt situationen med den fyraåriga syriska flickan i Ryssland. Fallet visar tydligt hur i synnerhet barn lider av kriget i Syrien. I detta sammanhang är det skäl att komma ihåg att Finland är bundet även av internationella överenskommelser, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnets bästa ska alltid sättas först när beslut fattas.

Till slut vill jag också säga att jag är glad att 16-åriga Malala Yousafzai fick EU:s Sacharov-pris. Malala har modigt försvarat flickors rättigheter i. Förra året attackerades hon av talibaner och skadades allvarligt men har efter det lyckligtvis tillfrisknat. Trots detta har hon oförtrutligt fortsatt sin kamp för mänskliga rättigheter och rätt till utbildning. Det är inte bara beundransvärt, det är en bragd!

Anna-Maja Henriksson
justitieminister (SFP)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30