Barnets bästa i främsta rummet!

20.10.2013 kl. 10:10
Den nya medlingsmodellen i vårdnadstvister har visat sig vara mycket bra. Aviskten är att inlämna en regeringsproposition till riksdagen ännu i år.

Barns rättigheter har varit mycket på tapeten under de senaste veckorna. Vid Justitieministeriet har medling i vårdnadstvister med hjälp av ett sakkunnigbiträde hög prioritet. Nästa år kommer den nya medlingsmodellen, där domaren biträds av en psykolog eller socialarbetare, att införas i hela landet. Hittills har ett försök med den nya modellen pågått i elva tingsrätter, bland annat i Österbottens tingsrätt. Ärendet bereds som bäst på ministeriet, och min avsikt är att en regeringsproposition kommer att överlämnas till riksdagen ännu i år.
Modellen har hittills visat sig vara mycket bra. Vårdnadstvister har kunnat behandlas snabbt och förlikning har uppnåtts i de flesta fallen. Responsen från de berörda, bland annat föräldrar har i huvudsak varit mycket positiv. Förfarandet är unikt och genom att förena olika yrkeskårers sakkunskap är det möjligt att erbjuda föräldrarna stöd för att lösa både juridiska och psykologiska konflikter i samband med en skilsmässa.  En förlikning och en snabb lösning bidrar till att den gemensamma vårdnaden fungerar bättre och främjar samtidigt barnets bästa. Därför är det viktigt att man även i domstol försöker uppnå förlikning.
Medling i domstol förutsätter dock att den kommunala basservicen, såsom barnatillsyningsmännens avtalstjänst och medling i familjefrågor, fungerar bra. Tanken är inte att föräldrarna ska söka hjälp via domstol när det är möjligt att lösa tvisten redan i ett tidigare skede med hjälp av kommunens socialtjänst.
Förra veckan deltog jag i ett seminarium om skötseln av barn- och familjerättsliga ärenden mellan Finland och Ryssland.  Haagkonventionen om internationella bortföranden av barn trädde i kraft mellan Finland och Ryssland i början av året. Samarbete mellan myndigheter är i nyckelposition när det gäller bortföranden av barn. I de här fallen är direkta och personliga kontakter och en enhetlig tillämpning av konventionerna av största vikt. Internationella familjetvister är ofta invecklade och svårlösta och därför är det till barnets bästa att myndigheterna i de olika länderna kan fatta och verkställa beslut utan onödiga dröjsmål.  

Jag har också med oro följt situationen med den fyraåriga syriska flickan i Ryssland. Fallet visar tydligt hur i synnerhet barn lider av kriget i Syrien. I detta sammanhang är det skäl att komma ihåg att Finland är bundet även av internationella överenskommelser, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnets bästa ska alltid sättas först när beslut fattas.

Till slut vill jag också säga att jag är glad att 16-åriga Malala Yousafzai fick EU:s Sacharov-pris. Malala har modigt försvarat flickors rättigheter i. Förra året attackerades hon av talibaner och skadades allvarligt men har efter det lyckligtvis tillfrisknat. Trots detta har hon oförtrutligt fortsatt sin kamp för mänskliga rättigheter och rätt till utbildning. Det är inte bara beundransvärt, det är en bragd!

Anna-Maja Henriksson
justitieminister (SFP)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00