Barnets bästa i främsta rummet!

20.10.2013 kl. 10:10
Den nya medlingsmodellen i vårdnadstvister har visat sig vara mycket bra. Aviskten är att inlämna en regeringsproposition till riksdagen ännu i år.

Barns rättigheter har varit mycket på tapeten under de senaste veckorna. Vid Justitieministeriet har medling i vårdnadstvister med hjälp av ett sakkunnigbiträde hög prioritet. Nästa år kommer den nya medlingsmodellen, där domaren biträds av en psykolog eller socialarbetare, att införas i hela landet. Hittills har ett försök med den nya modellen pågått i elva tingsrätter, bland annat i Österbottens tingsrätt. Ärendet bereds som bäst på ministeriet, och min avsikt är att en regeringsproposition kommer att överlämnas till riksdagen ännu i år.
Modellen har hittills visat sig vara mycket bra. Vårdnadstvister har kunnat behandlas snabbt och förlikning har uppnåtts i de flesta fallen. Responsen från de berörda, bland annat föräldrar har i huvudsak varit mycket positiv. Förfarandet är unikt och genom att förena olika yrkeskårers sakkunskap är det möjligt att erbjuda föräldrarna stöd för att lösa både juridiska och psykologiska konflikter i samband med en skilsmässa.  En förlikning och en snabb lösning bidrar till att den gemensamma vårdnaden fungerar bättre och främjar samtidigt barnets bästa. Därför är det viktigt att man även i domstol försöker uppnå förlikning.
Medling i domstol förutsätter dock att den kommunala basservicen, såsom barnatillsyningsmännens avtalstjänst och medling i familjefrågor, fungerar bra. Tanken är inte att föräldrarna ska söka hjälp via domstol när det är möjligt att lösa tvisten redan i ett tidigare skede med hjälp av kommunens socialtjänst.
Förra veckan deltog jag i ett seminarium om skötseln av barn- och familjerättsliga ärenden mellan Finland och Ryssland.  Haagkonventionen om internationella bortföranden av barn trädde i kraft mellan Finland och Ryssland i början av året. Samarbete mellan myndigheter är i nyckelposition när det gäller bortföranden av barn. I de här fallen är direkta och personliga kontakter och en enhetlig tillämpning av konventionerna av största vikt. Internationella familjetvister är ofta invecklade och svårlösta och därför är det till barnets bästa att myndigheterna i de olika länderna kan fatta och verkställa beslut utan onödiga dröjsmål.  

Jag har också med oro följt situationen med den fyraåriga syriska flickan i Ryssland. Fallet visar tydligt hur i synnerhet barn lider av kriget i Syrien. I detta sammanhang är det skäl att komma ihåg att Finland är bundet även av internationella överenskommelser, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnets bästa ska alltid sättas först när beslut fattas.

Till slut vill jag också säga att jag är glad att 16-åriga Malala Yousafzai fick EU:s Sacharov-pris. Malala har modigt försvarat flickors rättigheter i. Förra året attackerades hon av talibaner och skadades allvarligt men har efter det lyckligtvis tillfrisknat. Trots detta har hon oförtrutligt fortsatt sin kamp för mänskliga rättigheter och rätt till utbildning. Det är inte bara beundransvärt, det är en bragd!

Anna-Maja Henriksson
justitieminister (SFP)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37