Kommunerna kan gynna närmat.

04.11.2013 kl. 08:37
Offentliga kökens inköp är avgörande för både den inhemska livsmedelsproduktionen som helhet och för lokala och regionala livsmedelsproducenters möjlighet att sälja direkt med få eller inga mellanhänder.

Idag finns det två helt motsatta trender på matmarknaden. Den ena handlar om närmat och betyder kännedom om matens ursprung, relativt korta transportsträckor och att det finns någon slags kvalitetsgaranti på råvaran. För detta betalas i bästa fall ett något högre pris än för anonym bulkvara.
Den motsatta trenden kan enkelt kallas för billig mat. Den innebär att priset styr allt och den ger fenomen som pizzor för 1,95 i affären. Trenden ger en ökning av affärskedjornas egna märken, så kallade private label, där råvaran och tillverkaren varierar beroende på vem som för tillfället säljer billigast. Denna trend står för motsatsen till närmatstrenden. Den gynnar anonymitet, motverkar spårbarhet och leder till fenomen som kriminella felmärkningar av typen hästkött istället för nötkött.
Under hösten har bland Kommunförbundet tillsammans med Jord- och skogsbruksministeriet riktat sig till kommunerna med en kampanj om att gynna närmat. Jag hade möjlighet att öppna ett sådant tillfälle i Korsholm i veckan. Kommunerna serverar cirka 440 miljoner matportioner per år. De offentliga kökens inköp är alltså mycket avgörande för både den inhemska livsmedelsproduktionen som helhet och för lokala och regionala livsmedelsproducenters möjlighet att sälja direkt med få eller inga mellanhänder.
Vårt regeringsprogram slår fast flera storstilade målsättningar. Bland annat sägs att det strategiska målet för Finlands jordbrukspolitik ska vara att öka andelen ekologisk och närproducerad mat. I de offentliga upphandlingarna ska den ökas genom att förbättra upphandlingen genom både skolning, information, lagförändringar och resurstilldelning. För uppnå detta har både strategier och närmatsprogram fastställs i statsrådet.
Via lagar och förordningar ställer vi mycket höga krav på det finländska jordbruket gällande renhet och minimerad miljöbelastning. Vår djurskyddslagsstiftning hör till de strängaste i hela världen och kraven på hygien och dokumentation av produktionen få en ibland att tappa andan. Trots detta är det ändå ute i kommunerna som besluten tas om vad som serveras i daghem, skolor, åldringshem och sjukhus. I en livsmedelsaffär kan den upplysta konsumenten själv välja vad han eller hon köper, men för den som äter i en matservering är råvarorna oftast fortfarande fullständigt anonyma.
I konsekvensens namn borde den offentliga sektorn, både stat och kommun, också ställa samma krav på produktionssätt som den finländska lagstiftningen förutsätter när de köper in råvaror. Gör den inte det så kan vi med fog tala om dubbelmoral. I butiken väljer konsumenten själv mellan en Närpesproducerad tomat eller en holländsk dito, men det är i första hand inköpschefen och i sista hand de kommunala förtroendevalda som väljer vad våra skolbarn och åldringar äter. Det valet är viktigt och det har långt gående konsekvenser.
 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40