Statsrådets framtidsredogörelse.

07.11.2013 kl. 17:45
Svenska riksdagsgruppens gruppanförande om statsrådets framtidsredogörelse 7.11 2013, riksdagsledamot Stefan Wallin.

Ärade talman,

Statsrådets framtidsredogörelse ”Välfärd genom hållbar tillväxt” är ett dokument som innehåller viktig analys om morgondagens krav.
Jag vill lyfta fram några markeringar i redogörelsen. Ett klart perspektiv är att de globala ömsesidiga beroendeförhållandena stärks. Det blir svårare för samhället – också för oss i denna sal – att kontrollera helheten. Ett nytt slags ledarskap behövs, och vi måste fråga oss är vi redo för det.

De två nyckelorden i rapporten är hållbar tillväxt. Det ena begreppet behöver det andra. Tillväxt utan hållbar utveckling leder inte till önskat resultat. Framtidsrapporten noterar att det finns olika perspektiv på hållbar utveckling, som kan vara motstridiga. För att hantera dessa krävs tät dialog mellan medborgare, företag och stat. Ett helt nytt tänkesätt efterlyses.

I analysdelen konstateras att i internationell jämförelse går det bra för Finland. Ett särskilt orosmoment är i alla fall den ökande ojämlikheten och marginaliseringen. En annan sak som är särskilt utmanande för Finland är den svåra försörjningskvoten. Enligt framtidsredogörelsen kommer Finland som ett av de första länderna i världen som tvingas att på allvar ta itu med åldrandets problem. Så sent som 2008 räknade man fyra personer i arbetsför ålder mot varje äldre person. Prognosen är att 2030 finns det bara två arbetsföra mot varje äldre person.

Ärade talman,

Här måste vi reagera nu. Arbetskarriärerna måste förlängas, som vi så många gånger har hört: i början, i mitten och i slutändan.
Intressant är att framtidsredogörelsen betonar att utbudet av arbetskraft bör ökas i alla faser, men alldeles särskilt i mitten. Det betyder att vi måste få större flexibilitet att varva arbete och utbildning.
I den framtida allt mer digitala ekonomin tror man att arbete och fritid mer kommer att gå in i varann och integreras. Det betyder att arbetstakten blir hårdare, åtminstone för en del av arbetskraften.
Vi måste ändå se till att hela den arbetskraft vi har är delaktig på arbetsmarknaden, även personer med nedsatt arbetsförmåga ska kunna bidra till utvecklingen.
Även om rapporten på många ställen betonar snabbhet och flexibilitet är det skäl att märka att framtidsredogörelsen lyfter ett varnande finger, och kräver att kunnandet och innovationsförmågan hos människor med lång erfarenhet måste bättre tas till vara.

Enligt rapporten kommer vi i framtiden se arbete, lärande och företagande i en helt ny kombination. Finland är i behov av en orädd entreprenörskultur.
Här vill jag gärna lyfta fram entreprenörsandan i Österbotten som i dag har resulterat i ett energikluster i Vasaregionen som har gett hela regionen, just det, en hållbar tillväxt. I Vasaregionen har man redan en längre tid följt framtidsredogörelsens recept; där har funnits förmågan att agera snabbt och ta risker, de två faktorer som styr företagens och samhällets konkurrenskraft i framtiden.
Vi har nyligen även fått läsa att Vasa – trots att staden liksom kommunfältet överlag har det ekonomiskt kärvt – är den stadsregion i landet som ligger i topp när det gäller kommunal servicenivå. Dessa saker går hand i hand: en progressiv entreprenörsanda som satsar på smart miljöteknologi kanaliserar in skatteintäkter för kommunen, som kan upprätthålla goda välfärdstjänster.
Havsklustret i Åbo är ett annat exempel på en innovativ satsning som både ger sysselsättning och en ny positiv drive för regionen.
Vi måste stärka företagarandan överallt i vårt land.

Ärade talman

Vi i Svenska riksdagsgruppen vill gärna understryka en annan viktig slutsats i redogörelsen: nämligen att bildning hjälper oss att förstå det som är annorlunda.
Ett sannolikt framtidsperspektiv är att människors identitet som medborgare inte ska tas för givet i den digitala ekonomin. Människor i den digitala ekonomin kommer att verka mer oberoende av plats, över nationella gränser. Det betyder att vi måste stärka vår internationalism på många sätt.

Är Finland ett land som vänder sig inåt eller utåt?
Jag vill citera professor Ilkka Niiniluoto som i söndags-Hesari för en dryg vecka sedan efterlyste andlig uppryckning ”Henkistä elvytystä tarvitaan”.
Han konstaterar att utmärkande för en sund självkänsla är kravet på etiskt ledarskap, förtroende mellan jämlika, respekt och vilja att hjälpa de svagare. Han anser att vi bör ha råd med dessa traditionella nordiska välfärdsvärden även i framtiden.
Citat: ”Näiden arvojen tukemiseksi tarvitsemme henkistä elvytystä, joka taistelee ahneutta, ennakkoluuloisuutta, itsensä käpertymistä, varovaisuutta ja välinpitämättömyyttä vastaan. Koulutus, kulttuuri, tiede ja taide ovat tässä avainasemassa.”

Ärade talman,

Kanske det är bäst att avsluta här med förre kanslern Niiniluotos ord.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30