Naturskydd samt jakt och fiske är inte oförenliga intressen.

12.11.2013 kl. 08:57
På miljöministeriet bereder man som bäst frågan om inrättande av naturskyddsområden på vissa statsägda områden som ingår i olika skyddsprogram, bl.a. s.k. Natura-2000 områden. Egentliga Finland har varit först i turen, sedan kommer Saimen och Lappland, och senare andra delar av landet. När beredningen startar för Österbottens del vet vi inte ännu. Miljöministeriet bedyrar att man för alla områdens del kommer att höra de lokala intressegrupperna, bl.a. jägarna, och beakta deras intressen. Jaktmöjligheterna, bl.a. älgdrev och jakt på vitsvanshjort skall fortsättningsvis vara möjligt med tillstånd av Forststyrelsen. Också sjöfågeljakt skall tillåtas i vissa havsvikar och våtmarker.
På pappret låter allt detta bra och problemfritt. Jägarförbundet, som skrivit ett utlåtande till miljöministeriets planer för Egentliga Finlands del, är ändå mycket skeptiska. Jägarna påpekar att myndigheterna vid inrättandet av Natura-2000 områdena framhöll att jaktmöjligheterna på dessa marker som huvudregel skall vara tillåtet. Nu har man ändå med stöd av den förnyade naturvårdslagen gjort en helomvändning som de facto verkar innebära det motsatta, dvs. att jakt enligt huvudregel inte skulle vara tillåtet. Om detta faktiskt är fallet så finns det mycket för miljöminister Ville Niinistö att förklara.
Jakt och viltvård är en viktig del av naturvården. Utan jakt on reglering kan t.ex. våra älgstammar, sälen och skarven föröka sig på ett sätt som ur den övriga naturens och artrikedomens synvinkel är ohållbart. När det gäller sälarna hörde jag just av en bekant yrkesfiskare att han uppskattade att sälarnas antal kanske till och med tiofaldigats under de senaste decennierna. Den här utvecklingen kommer, ifall vi inte tillåter ökad säljakt, att leda till att vi snart inte har något kustfiske överhuvudtaget. Skall vi i fortsättningen endast äta importerad fisk som antingen är odlad i kassar eller vild fisk som i många fall fångas så effektivt i våra världshav att artbestånden är hotade? Vill vi faktiskt att vårt eget ”naturskydd” också bidrar till en sådan utveckling?
Sedan urminnes tider har människan idkat jakt i olika former. I Finland finns det över 300 000 jägare som på ett avgörande sätt bidrar till vår natur- och viltvård. Jag önskade att man på miljöministeriet också skulle inse detta.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30