Nauclér frågade Katainen och Tuomioja om kurdernas situation

15.11.2013 kl. 13:29
Kurdernas situation i Turkiet känner vi alla till, men situationen i Iran har gått våra ögon och öron förbi, säger Elisabeth Nauclér

De kurdiska minoriteterna i Syrien, Irak, Iran och Turkiet har under en mycket lång tid kämpat mot förtryck och övervåld. Under årens lopp har de kurdiska minoriteterna i de olika staterna mer och mer närmat sig varandra. Men nu verkar det som att vi kan se samma tendens mellan staterna gällande minoritetspolitiken - speciellt Iran och Turkiet den senaste tiden.

- Kurdernas situation i Turkiet känner vi alla till, men situationen i Iran har gått våra ögon och öron förbi, förklarar Nauclér

När Rouhani kom till makten i Iran gav han intryck av att vara liberal och stort hopp ställdes till en förändring av minoritetspolitiken. I själva verket är läget det motsatta. Fler och fler hamnar i fängelse och frågan har fått lite, om ens någon, uppmärksamhet i media.

Att Turkiet och Iran närmar sig varandra betyder att situationen för minoriteterna i båda länderna är sårbarare än tidigare. Av denna anledning frågade riksdagsledamot Nauclér utrikesminister Tuomioja (sdp) och statsminister Katainen (saml) under gårdagens (torsdag 15/11) frågestund om de tog upp mänskliga rättigheter och kurdernas situation med Turkiets premiärminister Erdogan när han besökte Finland för två veckor sedan.     

Katainen svarade att han tog upp kurdernas situation i Turkiet med en nöjd Erdogan och att han fått ett positivt intryck av Turkiets försök till att främja dialogen mellan kurdminoriteten och staten – en dialog som ännu verkar fungera. Dessutom har man givit synnerligen positiva omdömen på EU-nivå.

Tuomioja svarade att man känner till minoriteternas svårigheter i Iran, men han antydde att det är svårt att ta upp det nu när Iran har öppnat upp en reell möjlighet, för första gången på länge, att få en lösning på dess kärnfrågor i P5+1-förhandlingarna med landet. Tuomioja poängterade dock att detta naturligtvis inte lyfter bort frågor från agendan som gäller mänskliga rättigheter, däribland kurdernas och andra minoriteters rättigheter och ställning i Iran. Dessa frågor är hela tiden aktuella i kontakterna mellan EU och Iran, poängterade han.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35