Ny faderskapslag gör livet lättare för tusentals finländare

16.11.2013 kl. 10:00
Numera föds över 40 % av barnen utanför äktenskapet. De allra flesta av dem – eller ungefär tre fjärdedelar - i en sambofamilj där pappan är såväl känd som villig att erkänna faderskap.
Den nya lagförslaget skulle innebära en stor förbättring för alla dessa familjer
En arbetsgrupp vid Justitieministeriet har det senaste året arbetat med en ny faderskapslag som skall ersätta nuvarande lag från 1976. I tisdags överlämnade arbetsgruppen sitt betänkande till mig. Förslaget innebär ett stort steg i en modernare riktning som motsvarar dagens samhälle.Gruppen föreslår bland annat att erkännandet av faderskap skall bli lättare. Behovet av förändring beror bland annat på att familjestrukturen och sättet att leva har ändrat markant under de senaste 35 åren. Numera föds över 40 % av barnen utanför äktenskapet. De allra flesta av dem – eller ungefär tre fjärdedelar - i en sambofamilj där pappan är såväl känd som villig att erkänna faderskap.

Den nya lagförslaget skulle innebära en stor förbättring för alla dessa familjer. Pappan skulle kunna erkänna faderskapet redan i samband med besök på rådgivningen tillsammans med mamman under graviditeten. Det är ett naturligt sammanhang där de flesta blivande fäder deltar aktivt. Föräldrarna skulle vid dessa så kallade klara fall slippa att i efterhand gå till kommunens socialtjänst för att erkänna faderskapet. Det här skulle underlätta livet för tusentals par varje år.  I oklara fall skulle erkännandet också i fortsättningen ske efter barnets födelse.

Flera andra förändringar föreslås också, bland annat skulle moderns rätt att motsätta sig en faderskapsutredning slopas eftersom man vill att barnet skall få möjlighet att lära känna båda sina föräldrar. Vid särskilda fall, som exempelvis incestfall eller våldtäkter, kunde dock socialarbetaren välja att avbryta faderskapsutredningen om man bedömer att det är bättre för barnet.

En annan betydande ändring som föreslås är att rätten att väcka talan om fastställande av faderskap återinförs också för dem som fötts utom äktenskapet innan den nuvarande lagen om faderskap trädde i kraft. När den nuvarande lagen trädde i kraft 1976 begränsades talerätten till fem år.  En talan som innebär att faderskapet fastställs retroaktivt skulle ändå enligt förslaget medföra begränsningar i arvsrätten.

Arbetsgruppens betänkande kommer nu att sändas på remiss. Var och en kan också lämna sin åsikt om de viktigaste förslagen via en enkät på webbplatsen dinasikt.fi. Efter att remissrundan är klar så gör vi eventuella justeringar vid Justitieministeriet före jag för lagförslaget vidare till riksdagen under nästa vår.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37