Straffen för våldtäkt ska skärpas

16.01.2014 kl. 12:36
Enligt justitieminister Anna-Maja Henrikssons bedömning kommer straffpraxisen vid våldtäktsbrott att skärpas om den proposition som regeringen i dag överlämnade till riksdagen godkänns.

– Det som är nytt är att en våldtäkt som riktar sig mot et barn, dvs. en person som är under 18 år alltid ska betraktas som en grov gärning. Straffet för grov våldtäkt är fängelse i minst två och högst tio år.

– Nu blir vi av med den så kallade lindriga våldtäkten. Enligt propositionen ska den nuvarande bestämmelsen om tvingande till samlag upphävas, och i fortsättningen ska gärningar som betraktas som lindrigare än grundformen av våldtäkt bestraffas enligt bestämmelsen om våldtäkt, konstaterar Henriksson.

– Gärningar som innefattar bruk av våld kan inte längre betraktas som lindrigare än grundformen. Dessutom ska den nya straffskalan bli strängare än straffskalan enligt den bestämmelse om tvingande till samlag som nu föreslås bli upphävd.

Enligt Henriksson kan de föreslagna ändringarna och det bakomliggande syftet att framhäva betydelsen av den sexuella självbestämmanderätten bedömas ha positiva konsekvenser för jämställdheten mellan könen och i synnerhet för utvecklingen av kvinnors rättigheter.

Enligt regeringsprogrammet ska lagstiftningen om sexualbrott utvecklas så att den bättre än för närvarande tryggar den sexuella självbestämmanderätten.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00