Gymnasiet ska ge bred allmänbildning!

10.02.2014 kl. 08:49
De senaste veckorna har gymnasieutbildningen debatterats flitigt. Debatten går mellan en ökad valfrihet och ett visst antal obligatoriska ämnen. Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat en rapport där det finns tre olika modeller med olika grad av frivillighet. De politiska besluten kring detta skall fattas ännu i vår.
En viss valfrihet är bra.  Våra unga har talang och intresse för olika ämnen och det måste också få synas i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Samtidigt hör det till gymnasiets grunduppdrag att vara en allmänbildande skola. Det ska vi inte frångå. De finns nämligen fog för talesättet att mänskan aldrig är så allmänbildad som när hon går ut gymnasiet. Därefter får man förädla den allmänbildningen till spetskunskap i något särskilt ämne under vidare studier, så att förmågan att förstå samhällets komplexitet består.

I en av modellerna föreslås att endast modersmål, det andra inhemska språket, engelska, matematik, religion och hälsokunskap skulle vara obligatoriska ämnen. Det skulle alltså kunna innebära att en elev går ut gymnasiet utan en enda kurs i historia, samhällslära, biologi eller geografi. Det är inte acceptabelt. Det är inte så vi stärker den allmänbildande skolan. 

Finland är ett litet land. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med billig arbetskraft eller låga prisnivåer. Istället är vi ett land som har byggt vår framgång på en kunnig och välutbildad befolkning. Vi är konkurrenskraftiga tack vare innovationer som spetskunskap och bildning som kommer via bildning och allmänbildning. Det måste vi vara också i fortsättningen! För det behöver vi en högklassig utbildning på alla nivåer.

Det skulle vara ett klart självmål att ta in för mycket valfrihet i gymnasiet. När du är 15 eller 17 år ska du ha rätt att ändra dig flera gånger gällande din kommande utbildning. Då måste det finnas en bra grund att stå på. Det är orimligt att tro att alla 15 åringar skulle ha en fullständigt klar bild av vad de vill utbilda sig till och därför enbart välja kurser som stöder detta. Nej, istället bör gymnasiet fortsätta att ge en stabil grund för en bred allmänbildning som kompletteras med en del fördjupade kurser i ämnen man själv valt. En skola som öppnar dörrar istället för att stänga dem! En skola som tar sikte på att Finlands folk också framöver hör till de mest allmänbildade i världen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Barn- och ungdomspolitiska redogörelsen

16.04.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om medborgarengagemang

09.04.2002 kl. 00:00

Fusionen av Sonera och Telia

04.04.2002 kl. 00:00

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15