Gymnasiet ska ge bred allmänbildning!

10.02.2014 kl. 08:49
De senaste veckorna har gymnasieutbildningen debatterats flitigt. Debatten går mellan en ökad valfrihet och ett visst antal obligatoriska ämnen. Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat en rapport där det finns tre olika modeller med olika grad av frivillighet. De politiska besluten kring detta skall fattas ännu i vår.
En viss valfrihet är bra.  Våra unga har talang och intresse för olika ämnen och det måste också få synas i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Samtidigt hör det till gymnasiets grunduppdrag att vara en allmänbildande skola. Det ska vi inte frångå. De finns nämligen fog för talesättet att mänskan aldrig är så allmänbildad som när hon går ut gymnasiet. Därefter får man förädla den allmänbildningen till spetskunskap i något särskilt ämne under vidare studier, så att förmågan att förstå samhällets komplexitet består.

I en av modellerna föreslås att endast modersmål, det andra inhemska språket, engelska, matematik, religion och hälsokunskap skulle vara obligatoriska ämnen. Det skulle alltså kunna innebära att en elev går ut gymnasiet utan en enda kurs i historia, samhällslära, biologi eller geografi. Det är inte acceptabelt. Det är inte så vi stärker den allmänbildande skolan. 

Finland är ett litet land. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med billig arbetskraft eller låga prisnivåer. Istället är vi ett land som har byggt vår framgång på en kunnig och välutbildad befolkning. Vi är konkurrenskraftiga tack vare innovationer som spetskunskap och bildning som kommer via bildning och allmänbildning. Det måste vi vara också i fortsättningen! För det behöver vi en högklassig utbildning på alla nivåer.

Det skulle vara ett klart självmål att ta in för mycket valfrihet i gymnasiet. När du är 15 eller 17 år ska du ha rätt att ändra dig flera gånger gällande din kommande utbildning. Då måste det finnas en bra grund att stå på. Det är orimligt att tro att alla 15 åringar skulle ha en fullständigt klar bild av vad de vill utbilda sig till och därför enbart välja kurser som stöder detta. Nej, istället bör gymnasiet fortsätta att ge en stabil grund för en bred allmänbildning som kompletteras med en del fördjupade kurser i ämnen man själv valt. En skola som öppnar dörrar istället för att stänga dem! En skola som tar sikte på att Finlands folk också framöver hör till de mest allmänbildade i världen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30