Sexualbrott i strafflagen.

13.02.2014 kl. 11:43
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér framförde vid diskussionen om ändringen av kapitlet om sexualbortt i strafflagen, att Finlands och Sveriges lagstiftning i frågan borde vara enhetlig.
Vid riksdagens plenum tisdagen den 11.2, diskuterades regeringspropositionen RP 216/2013 om en ändring av kapitlet om sexualbrott i strafflagen. Justitieminister Anna-Maja Henriksson presenterade lagförslaget som beretts utgående från riksdagens önskemål från 2011, då man senast gjorde ändringar i starfflagen beträffande sexualbrott.
Hon påpekade att man under beredningen också tagit både Europarådets konvention om bekämpning av våld som riktar sig mot kvinnor och Ålands lagtings initiativ från 2011 i beaktande. Bakom förslaget till ändringar finns också en alltmer fördömande attityd i samhället till kränkning av den sexuella självbestämmanderätten och den kroppsliga identiteten samt till sexualbrott riktade mot barn.

Ändringarna berör det mest centrala sexualbrottsbestämmlesrrna, nämligen de som gäller våldtäkt. En central änrding som nu föreslås är att våldtäkt som riktar sig mot en minderårig alltid skall betecknas som grov, miimistraffet är då 2 års fängelse och maximistraffet 10 års fängelse. I framtiden kommer, enligt detta lagförslag, också nästan alla sexualbrott att falla under allmänt åtal.

Under diskussionen frågade riksdagsledamot Elisabeth Nauclér om man nu kan säga att det förekommer en samsyn mellan Sverige och Finland avseende dessa brott, trots att lagstiftningen inte blir identisk. Bakgrunden till Ålands lagtings initiativ om att regeringen skulle företa en översyn av strafflagens bestämmelser ifråga om sexualbrott var nämligen att man på Åland ansåg att det strider mot det allmänna rättsmedvetandet att sexualbrott bestraffas på så olika sätt i Finland och Sverige. Detta har lett till att sådana brott som begås på passagerafärjor mellan Finland och Sverige kan få helt olika bedömning beroende på om fallet behandlas enligt svensk eller finsk lag vid domstol i Sverige, på Åland eller i riket.

Minister Henriksson ansåg i sitt svar att man nog i detta förslag ganska långt följer samma systematik som i Sverige. I Sverige har man nu en ganska bred debatt om frågan om samtycke, som man nog funderat på under beredningen, men Finland ser inte anledning att gå in för det nu, det skulle inte vara förenligt med vad man har som mål med det aktuella förslaget.

Lagförslaget remitterades efter diskussionen till riksdagens lagutskott.
Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15