Idrott föder välmående.

23.02.2014 kl. 10:00
Vi finländare är ett idrottsälskande folk. Det har vi igen en gång fått bevisat nu under de Olympiska spelen i Sotshi. Vi lider med våra idrottare då de misslyckas och delar glädjen med dem när framgångarna kommer. Visst är det också så, att idrotten förenar och kan ha mycket positiva effekter för den kollektiva självkänslan!

Själv är jag en riktig idrottsfreak, det kan jag lugnt medge. Det har suttit i sedan barnsben. Jag minns ännu med all tydlighet hur Juha Mieto förlorade med en ynka hundradel åt Thomas Wassberg i OS i Lake Placid 1980. Nu under OS i Sotshi, har vi gått in i en ny era. De sociala medierna ger oss möjlighet att följa med på ett annat sätt fastän man är på jobb. I onsdags, som för Finlands del blev Superonsdagen, skall det medges att jag på ett ministerarbetsgruppsmöte tillsammans med en kollega med ett öga följde direktsändningen på Yle-arenan. Det störde inte arbetet nämnvärt, att jag mitt i mötet fick anledning att avbryta talaren, och meddela att Finland just tagit sitt första OS-guld genom Iivo Niskanens och Sami Jauhojärvis bragd i lagsprinten! Tvärtom, det höjde stämningen och alla gick glada ut då mötet var klart.

Självfallet har man inte samma möjligheter på alla arbetsplatser, och jag förstår också de som tycker att det inte ska höra till att följa med idrottsevenemang på arbetstid. Men jag tycker också, att arbetsledningen på varje arbetsplats har orsak att fundera på, huruvida det höjer motivationen och kan föra med sig något positivt, om man kan visa flexibilitet då när det gäller verkligt unika tillfällen. Det kan skapa en ny typ av samhörighet och gemenskap när man får uppleva framgångar tillsammans.

Idrott gör gott åt Folkhälsan. Vi mår bra när det går bra för de våra. Vi känner samhörighet med idrottarna och med övriga finländare. Förutom ett mentalt välmående föder också idrottsframgångar ett fysiskt välmående. Många är de som får extra motivation i sin egen träning. Och än fler är de barn och unga som med ny energi ger sig ut för att bli nästa Enni Rukajärvi, Mikael Granlund eller Aino-Kaisa Saarinen. Det är bra för oss – för alla vet att ett motionerande folk är ett folk som mår bättre och samtidigt föds nästa generations stjärnor!

Veckan har också kantats av annat än glädje och OS. De tragiska händelserna i Ukraina upprör. Ukraina som finns i vår absoluta närhet – avståndet från Helsingfors till Kiev är kortare än till Utsjoki. Där blev torsdagen en riktigt svart dag, då blodet flödade på torget i Kiev. Vi ska komma ihåg att konflikter aldrig kan lösas med våld. Nu borde alla parter förstå att söka sig till förhandlingsbordet. Det är där man kan uppnå fred och komma överens om hur man ska gå vidare. I konfliktsituationer som den som nu råder, är det alltid de svagaste i samhället, kvinnor och barn som riskerar att drabbas hårdast. Jag hoppas att förnuftet segrar, och vi får se en fredlig lösning snarast. Det är också viktigt att bland annat EU, OSCE och Ryssland tar ansvar för att hitta en fredlig lösning. Tillsammans kan vi hjälpa ukrainarna att hjälpa sig själva.

Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00