Skuldspiralen måste brytas.

02.03.2014 kl. 14:05
När människor tar kontakt med oss politiker är det betydligt vanligare att man vill ha bättre service än att man vill ha sänkt skatt.

I mars kommer regeringen att hålla rambudgetria och dra upp riktlinjer för hur regeringsprogrammets skrivningar om att korrigera hållbarhetsunderskottet ska uppfyllas. Regeringen har själv talat om tre miljarder euro i beskärningar och skattehöjningar. Underskottet i statsbudgeten för år 2014 är i själva verket sju miljarder euro. En förpostfäktning hölls innevarande vecka när statsministern hade kallat såväl regerings- som oppositionspartiernas ordförande till diskussionsmöte om skuldsättningen. Resultatet från mötet kan väl sammanfattas i att samtliga partiledare konstaterade att skuldspiralen måste brytas.

I regeringsprogrammet sägs att nedskärningar och skattehöjningar ska används i samma utsträckning. Likväl konstaterade Kommunförbundet för cirka en månad sedan att regeringens balanseringsåtgärder hittills har bestått av 25 procent nedskärningar och 75 procent skattehöjningar. EU-kommissionen konstaterar i sin ekonomiska prognos från november 2013 att Finland år 2014 kommer att ha den högsta totala skattegraden av alla EU-länder, 58,5 procent av bruttonationalprodukten.

När människor tar kontakt med oss politiker är det betydligt vanligare att man vill ha bättre service än att man vill ha sänkt skatt. Det finns ingen övre gräns för vilka kostnader vi kan tycka att samhället ska stå för gemensamt, ofta med goda motiveringar. Däremot finns det en gräns för hur mycket skatt vi kan bära upp och ända ha kvar någon konkurrenskraft. Min bedömning är att vi både har nått den gränsen och överskridit den. Jag citerar partiordförande Carl Haglund: statens utgifter har ökat med mera än femtio procent på 10 år. Statsbudgeten år 2004 var 34,5 miljarder euro och 2014 är den 52 miljarder euro. Knappt hälften av ökningen kan förklaras med kostnadsstegringar, resten är helt nya utgifter.

Den ökande skuldsättningen är alltså inget som uppkommit bara under denna regeringsperiod. Följaktligen går det inte heller att rätta till den speciellt snabbt. Flera expertarbetsgrupper har kommit rapporter inför budgetrian, nu senast professorerna Sixten Korkman, Bengt Holmström och Matti Pohjola. Deras budskap är att det i detta läge är viktigare att hitta sparobjekt än att höja skatterna. Jag delar deras uppfattning.

Regeringen är knappast beredd att avvika från regeringsprogrammets princip om lika stora skattehöjningar som nedskärningar med tanke på hur svårt det var att enas om det och vilka ideologiska skillnader som finns mellan partierna. Jag förväntar mig ändå att regeringen kommer att grundligt analysera vad ytterligare skattehöjningar innebär för den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Nedskärningar i miljardklassen innebär också så enorma belopp så det kommer att svida ordentligt. Jag befarar att många heliga politiska kor kommer att slaktas ännu i vår.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00