Regeringen bär ansvar

26.03.2014 kl. 09:54
Helheten vi kommit fram till är ansvarsbärande och trovärdig. I ärlighetens namn ska vi också säga att här ingår så väl inbesparingar som skattehöjningar som många av oss hade velat undvika. I denna situation står dock Finlands framtid på spel och därför är besluten ändå nödvändiga.

Svenska folkpartiets ordförande, försvarsminister, Carl Haglund är nöjd med att regeringen fattat beslut om en ambitiös helhet för att råda bot på de dåliga offentliga finanserna i vårt land. Samtidigt beklagar Haglund vänsterförbundets utträde ur regeringen.

 

- Det är inte lätt att göra vare sig nedskärningar eller skattehöjningar. Helheten som under ramperioden sänker underskottet med 2,7 miljarder, är nödvändig för att rädda välfärdsamhället på sikt. Vi kan inte fortsätta leva på skuld och den vägen sätta våra barns och barnbarns rätt till välfärd på spel. Finlands svåra situation blir inte bättre av att man som vänsterförbundet kastar in handduken. Vi måste bryta vår skuldsättning, och för att lyckas med det krävs svåra beslut. Det är nu som partiernas ryggrad och ansvarskänsla kommer upp till bevis, säger Haglund och SFP:s vice ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

 

Henriksson poängterar att det hela tiden varit viktigt för SFP att vi inte försämrar situationen för de som har det allra svårast.

 

- Nu drabbas inte ensamförsörjarna av minskningar i barnbidraget och utkomststödet berörs inte heller av nedskärningar i indexförhöjningen. 

Vi kunde också undvika en sänkning av studiestödet. Samtidigt är det naturligtvis så att de allra flesta människor i vårt land berörs av de här besluten och att sänka barnbidraget har inte varit lätt, säger Henriksson.

 

Haglund gläds också över regeringens strukturella åtgärder för att bland annat höja försörjningsgraden konkretiseras. Tack vare reformerna blev andelen direkta nedskärningar och skattehöjningar mindre.

 

Enligt Haglund är det bra att skattehöjningarnas andel av anpassningen blev fyrtio procent av helheten. Vi kan inte riskera den inhemska köpkraften och tillväxten med för stora skattehöjningar.

 

En ytterligare åtgärd som man kommer att ta till är att sälja bort delar av statens egendom. Försäljningen beräknas ge cirka två miljarder euro. Av dessa ska 1,5 miljarder användas för att avkorta statsskulden och en del används på tillväxtsatsningar.

 

- Helheten vi kommit fram till är ansvarsbärande och trovärdig. I ärlighetens namn ska vi också säga att här ingår så väl inbesparingar som skattehöjningar som många av oss hade velat undvika. I denna situation står dock Finlands framtid på spel och därför är besluten ändå nödvändiga, säger Haglund.

 

 

Tilläggsuppgifter: Ministergruppens specialmedarbetare Gun Kapténs,

0440-365 123

Carl Haglund och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50