Verklighetsfrånvänt försök att tackla jämställdhetsproblemen

03.04.2014 kl. 16:24
Riksdagsledamot Mikaela Nylander (Sv) ser lagmotionen om tidigareläggning av pensionsförmånen för kvinnor som föder barn inom äktenskap, som riksdagsledamot Pentti Kettunen (Saf) med flera lämnade in på onsdagen, som ett dåligt sätt att tackla ett verkligt problem.

Motionärerna anser sig vara ute i jämställdhetens tecken, då de vill förbättra pensionssystemets behandling av kvinnor som stannar utanför arbetslivet under de år man bildar familj, säger Mikaela Nylander. Tanken är visserligen god, dagens pensionssystem bestraffar kvinnor som stannat utanför arbetslivet då de bildat familj. Men då man läser lagförslaget finner man ganska snabbt de verkliga motiven bakom förlaget: främlingsfientlighet, homofobi och en föråldrad syn på samhället. Man skriver till exempel rakt ut att ett motiv att stöda finländska barnfamiljer är den ökade invandringen samt det faktum att nativiteten är högre bland invandrare än finländarna, fortsätter Nylander.

 

Man hänvisar i motionstexten till att man genom detta förslag säkrar tillgången till finländsk arbetskraft även i framtiden, säger Nylander, men påpekar att förslaget går stick i stäv med regeringens strävanden att förlänga arbetskarriärerna.

 

Det förvånar mig inte över huvudtaget att delar av Sannfinländarnas riksdagsgrupp hänvisar till efterkrigstida lagar som exempel i sin motion, jag tycker det blivit väldigt klart att deras samhällssyn är från den tiden, fastslår Mikaela Nylander. Det faktum att tidigareläggningen av pensionen endast skulle gälla kvinnor som lever i ett heterosexuellt äktenskap där minst ena parten är finländare och som får barn är för övrigt trippeldiskriminering, konstaterar Nylander.

 

För att öka på jämställdheten i arbetslivet bör man i framtiden fördela kostnaderna för föräldraledigheterna jämnt mellan föräldrarnas arbetsgivare och skapa flexibla system för föräldrar att delta i arbetslivet, avslutar Nylander.

 

 

Tilläggsinformation

Riksdagsledamot Mikaela Nylander

050 511 3029

 

 

Bakgrund:

Riksdagsledamot Pentti Kettunen (Saf) lämnade på tisdag in en lagmotion om att kvinnor som föder 1-3 barn inom äktenskapet kunde få gå pension 3, 5 eller till och med 7 år tidigare, utan att pensionen skulle minska. Förmånen skulle förutsätta att kvinnan arbetar i Finland eller för en finländsk arbetsgivare samt lever i ett äktenskap där minst ena parten är finländare. Bland lagmotionens motiveringar nämns en strävan att på detta sätt öka antalet arbetsföra finländare samt att bibehålla en befolkning av finländskt ursprung i Finland. Man nämner även Jorddispositionslagen från 1945 och markanvändningslagen från 1958 som exempel på hur staten belönat flerbarnsfamiljer. Finlands Grundlag stipulerar att ingen utan godtagbar orsak får särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person (Grundlagen 11.6.1999/731, § 6).

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37