Verklighetsfrånvänt försök att tackla jämställdhetsproblemen

03.04.2014 kl. 16:24
Riksdagsledamot Mikaela Nylander (Sv) ser lagmotionen om tidigareläggning av pensionsförmånen för kvinnor som föder barn inom äktenskap, som riksdagsledamot Pentti Kettunen (Saf) med flera lämnade in på onsdagen, som ett dåligt sätt att tackla ett verkligt problem.

Motionärerna anser sig vara ute i jämställdhetens tecken, då de vill förbättra pensionssystemets behandling av kvinnor som stannar utanför arbetslivet under de år man bildar familj, säger Mikaela Nylander. Tanken är visserligen god, dagens pensionssystem bestraffar kvinnor som stannat utanför arbetslivet då de bildat familj. Men då man läser lagförslaget finner man ganska snabbt de verkliga motiven bakom förlaget: främlingsfientlighet, homofobi och en föråldrad syn på samhället. Man skriver till exempel rakt ut att ett motiv att stöda finländska barnfamiljer är den ökade invandringen samt det faktum att nativiteten är högre bland invandrare än finländarna, fortsätter Nylander.

 

Man hänvisar i motionstexten till att man genom detta förslag säkrar tillgången till finländsk arbetskraft även i framtiden, säger Nylander, men påpekar att förslaget går stick i stäv med regeringens strävanden att förlänga arbetskarriärerna.

 

Det förvånar mig inte över huvudtaget att delar av Sannfinländarnas riksdagsgrupp hänvisar till efterkrigstida lagar som exempel i sin motion, jag tycker det blivit väldigt klart att deras samhällssyn är från den tiden, fastslår Mikaela Nylander. Det faktum att tidigareläggningen av pensionen endast skulle gälla kvinnor som lever i ett heterosexuellt äktenskap där minst ena parten är finländare och som får barn är för övrigt trippeldiskriminering, konstaterar Nylander.

 

För att öka på jämställdheten i arbetslivet bör man i framtiden fördela kostnaderna för föräldraledigheterna jämnt mellan föräldrarnas arbetsgivare och skapa flexibla system för föräldrar att delta i arbetslivet, avslutar Nylander.

 

 

Tilläggsinformation

Riksdagsledamot Mikaela Nylander

050 511 3029

 

 

Bakgrund:

Riksdagsledamot Pentti Kettunen (Saf) lämnade på tisdag in en lagmotion om att kvinnor som föder 1-3 barn inom äktenskapet kunde få gå pension 3, 5 eller till och med 7 år tidigare, utan att pensionen skulle minska. Förmånen skulle förutsätta att kvinnan arbetar i Finland eller för en finländsk arbetsgivare samt lever i ett äktenskap där minst ena parten är finländare. Bland lagmotionens motiveringar nämns en strävan att på detta sätt öka antalet arbetsföra finländare samt att bibehålla en befolkning av finländskt ursprung i Finland. Man nämner även Jorddispositionslagen från 1945 och markanvändningslagen från 1958 som exempel på hur staten belönat flerbarnsfamiljer. Finlands Grundlag stipulerar att ingen utan godtagbar orsak får särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person (Grundlagen 11.6.1999/731, § 6).

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00