Verklighetsfrånvänt försök att tackla jämställdhetsproblemen

03.04.2014 kl. 16:24
Riksdagsledamot Mikaela Nylander (Sv) ser lagmotionen om tidigareläggning av pensionsförmånen för kvinnor som föder barn inom äktenskap, som riksdagsledamot Pentti Kettunen (Saf) med flera lämnade in på onsdagen, som ett dåligt sätt att tackla ett verkligt problem.

Motionärerna anser sig vara ute i jämställdhetens tecken, då de vill förbättra pensionssystemets behandling av kvinnor som stannar utanför arbetslivet under de år man bildar familj, säger Mikaela Nylander. Tanken är visserligen god, dagens pensionssystem bestraffar kvinnor som stannat utanför arbetslivet då de bildat familj. Men då man läser lagförslaget finner man ganska snabbt de verkliga motiven bakom förlaget: främlingsfientlighet, homofobi och en föråldrad syn på samhället. Man skriver till exempel rakt ut att ett motiv att stöda finländska barnfamiljer är den ökade invandringen samt det faktum att nativiteten är högre bland invandrare än finländarna, fortsätter Nylander.

 

Man hänvisar i motionstexten till att man genom detta förslag säkrar tillgången till finländsk arbetskraft även i framtiden, säger Nylander, men påpekar att förslaget går stick i stäv med regeringens strävanden att förlänga arbetskarriärerna.

 

Det förvånar mig inte över huvudtaget att delar av Sannfinländarnas riksdagsgrupp hänvisar till efterkrigstida lagar som exempel i sin motion, jag tycker det blivit väldigt klart att deras samhällssyn är från den tiden, fastslår Mikaela Nylander. Det faktum att tidigareläggningen av pensionen endast skulle gälla kvinnor som lever i ett heterosexuellt äktenskap där minst ena parten är finländare och som får barn är för övrigt trippeldiskriminering, konstaterar Nylander.

 

För att öka på jämställdheten i arbetslivet bör man i framtiden fördela kostnaderna för föräldraledigheterna jämnt mellan föräldrarnas arbetsgivare och skapa flexibla system för föräldrar att delta i arbetslivet, avslutar Nylander.

 

 

Tilläggsinformation

Riksdagsledamot Mikaela Nylander

050 511 3029

 

 

Bakgrund:

Riksdagsledamot Pentti Kettunen (Saf) lämnade på tisdag in en lagmotion om att kvinnor som föder 1-3 barn inom äktenskapet kunde få gå pension 3, 5 eller till och med 7 år tidigare, utan att pensionen skulle minska. Förmånen skulle förutsätta att kvinnan arbetar i Finland eller för en finländsk arbetsgivare samt lever i ett äktenskap där minst ena parten är finländare. Bland lagmotionens motiveringar nämns en strävan att på detta sätt öka antalet arbetsföra finländare samt att bibehålla en befolkning av finländskt ursprung i Finland. Man nämner även Jorddispositionslagen från 1945 och markanvändningslagen från 1958 som exempel på hur staten belönat flerbarnsfamiljer. Finlands Grundlag stipulerar att ingen utan godtagbar orsak får särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person (Grundlagen 11.6.1999/731, § 6).

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30