Regeringens familjepolitik och nedskärning av barnbidrag

10.04.2014 kl. 18:00
Gruppanförande 10.4 2014, ledamot Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen

 

Interpellation om regeringens familjepolitik och nedskärning av barnbidrag

 

Värderade talman,

Oppositionen tar sig an ett viktigt tema i sin interpellation. Självklart vill vi alla barnens bästa. Liksom vi vill alla medborgares bästa. Också framtidens barn.

Då handlar det inte bara om nivån på barnbidraget, utan det handlar även om allt annat som sker i vårt samhälle. Det handlar om att bygga ett sådant samhälle som kan stödja sina medborgare. För det behövs en stabil offentlig ekonomi, också i framtiden.

Vi måste alla kunna medge, att om landets ekonomi inte är i skick kan vi inte heller garantera barnen en trygg framtid. Den sittande regeringen, liksom kommande regeringar, måste ha förmåga att se framtidens utmaningar och kunna arbeta långsiktigt.

 

Värderade talman,

Barnfamiljerna ska vara föremål för särskild omsorg och uppmärksamhet när nedskärningar i statens utgifter görs.

Beslutet att sänka barnbidragen har fattats, inte som ett separat beslut, utan som en del av en helhet. I helheten beaktas de ekonomiskt utsatta grupperna särskilt genom kompenserande åtgärder.

Det har sagts förr, men jag upprepar: det är för att stödja personer och familjer med små inkomster som regeringen till ett värde av 100 miljoner euro höjer grundavdraget och arbetsinkomstavdraget i beskattningen. Dessutom gjordes undantag för utkomststödet, som indexjusterades fullt ut. För Svenska riksdagsgruppen är det viktigt att ensamförsörjartillägget inte rörs.

 

Mannerheims barnskyddsförbund har uttryckt berättigad oro för att barnbidragets realvärde på tjugo år har sjunkit. Samtidigt får vi inte glömma att i familjer där vardera föräldern har jobb, har realinkomsterna ökat under samma tidsperiod.

Vi måste, precis som Mannerheims barnskyddsförbund säger, fokusera särskilt på ensamförsörjarfamiljer, familjer med små barn och familjer med många barn. De familjer som redan nu har utkomstsvårigheter, har inte marginaler att klara av en sänkt nivå på barnbidraget.

Att särskilt beakta ensamförsörjarfamiljers situation har gått som en röd tråd i regeringens socialpolitik. Genom det kan man bäst bekämpa barnfattigdom.

Det är klokt att regeringen nu gör en grundlig konsekvensanalys om hur barnbidragsbeslutet slår ut. Mottagarna är allt annat än en homogen grupp – det är faktiskt inte mindre än nästan 600 000 familjer som får denna inkomstöverföring.

Det finns orsak att bredda analysen till att gälla barnfamiljernas situation överlag.

 

Svenska riksdagsgruppen anser att vi bör hålla fast vid att barnbidraget är en universell förmån som alla barn kommer i åtnjutande av. Det finns undersökningar – som bland annat Mannerheims barnskyddsförbund hänvisar till – som visar att i länder där barnbidraget har gjorts behovsprövat har nivån sjunkit och barnfamiljsfattigdomen ökat. Den vägen ska vi inte gå.

 

Värderade talman

Som jag inledningsvis konstarerade handlar en god familjepolitik om mycket mera än barnbidrag. Vi kan redan göra förbättringar när det gäller attityderna till barnen. Alla vuxna har ett ansvar för att barn har miljöer som är trygga och bra att växa upp i. Vi behöver även åtgärder som gör att papporna deltar i barnets uppväxt.

Också i stadsplaneringen borde olika åldersgruppers behov beaktas ännu mer än vad som görs. Grunden för en god familjepolitik är att servicen fungerar. I våra kommuner måste det finnas en barnrådgivning som fungerar, välfungerande skolor – alla familjer har inte råd med dagens stora aktivitetsutbud, därför ska de aktiviteter som skolan ordnar vara gratis för alla.

På många håll skapas familjecenter eller familjerådgivningar där man genom mångprofessionellt arbete på ett och samma ställe kan erbjuda hela familjen stöd och service. Vi behöver mera sådant, särskilt i urbana centrum där livet är mera anonymt och familjer riskerar marginaliseras.

 

När vi nu förnyar barnskyddslagen sätts tyngdpunkten på tidiga stödåtgärder som minskar behovet av egentliga barnskyddsingripanden. Viktiga är också de anslag som riksdagen skjutit till för vården av mödrar med rusmedelsproblem.

Nu när vi går in för att skapa konkret innehåll i vårdreformen, som vi alla har enats om, är barnfamiljerna en central målgrupp. Vi har inte råd att misslyckas här.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15