Vi måste stärka förtroendet inom EU

05.05.2014 kl. 12:23
En av de viktigaste aspekterna i ett samhällsbygge är förtroende. I Finland är vi vana vid att lita på varandra och vi medborgare har ett starkt förtroende till våra myndigheter och våra domstolar. Det här beror långt på att vi i huvudsak är fria från korruption och på att öppenhet är en ledande princip i vår förvaltning.

Förtroende och ömsesidigt erkännande av bland annat rättsliga beslut är också en förutsättning för att vårt EU-projekt även i framtiden skall vara framgångsrikt. Medborgarna måste kunna lita på att deras rättigheter tillgodoses även i gränsöverskridande situationer.

 

Under den gångna veckan drog statsminister Jyrki Katainen och jag våra strån till stacken för att bidra till stärkandet av förtroendet. Vi hade tillsammans inbjudit flera av mina justitieministerkolleger (Frankrike, Grekland, Sverige, Holland, Danmark, Lettland, Estland och Litauen deltog), EU-kommissionär Cecilia Malmström och Mårten Kjaerum som är chef för EU:s byrå för grundrättigheter, till Helsingfors för att diskutera framtiden för rättsliga frågor inom EU, respekt för rättsstatsprincipen och våra gemensamma europeiska värderingar. Vi var överens om att vi tillsammans redan lyckats skapa mycket, bl.a. många rättsliga instrument och förfaranden som gör vardagen lättare för EU-medborgarna, bl.a. den europeiska arresteringsordern, erkännande av beslut som fattats av en domstol i ett annat EU-land gällande vårdnad om barn, etc. Jag var mycket nöjd med den öppna atmosfären vi hade på mötet. Det är sällan vi hinner diskutera såhär informellt på våra möten i Bryssel och Luxemburg.

 

Det var redan år 1999 under toppmötet i Tammerfors som EU-länderna tog det första steget mot ett tätare samarbete i rättsliga frågor. Nu, 15 år senare, är det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna en av de största utmaningarna. Förtroendet undergrävs av korruption och bristande respekt för våra gemensamma värderingar och grundläggande rättigheter. Som vi alltför väl känner till är det ingalunda en självklarhet att till exempel minoriteters rättigheter respekteras i alla medlemsländer. Se bara på hur till exempel romer och sexuella minoriteter behandlas i många EU-länder.

 

Det är ingen lätt uppgift att återuppbygga ett tappat förtroende. För vissa EU-medborgare har EU:s ekonomiska åtstramningspolitik slagit hårt medan andra reagerade starkt bland annat när den amerikanska underrättelsetjänstens omfattande avlyssningsverksamhet i Europa avslöjades. Efter midsommaren ska våra EU-statschefer sammanträda för att diskutera de följande stegen mot ett genuint EU-område för frihet, säkerhet och rättssäkerhet. Under tiden måste vi fortsätta vårt dagliga arbete för att öka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsländerna. Det är alla EU-medborgare värda.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi
09.02.2022 kl. 15:00

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53