Arbetsseger för ledamot Nauclér

07.05.2014 kl. 08:55
Det handlar om att det skatteundantag Åland har inom EU, alltså den lösning som möjliggör fortsatt taxfree-handel och som syftande till att Åland skulle få behålla de viktiga färjtransporterna, har kommit att utnyttjas för skatteflykt.

Vid riksdagens remissdebatt igår (6.5) behandlades  den uppmärksammade lagändringen om slopandet av mervärdesskattefriheten för dagstidningar och tidskrifter som importeras genom postförsäljning. Lagändringens uttryckliga syfte är att stoppa en åländsk aktör inom handeln som koncentrerat funktioner i anknytning till tidnings- och tidskriftsdistribution till den del av Åland som ligger geografiskt mycket nära riket för att på så sätt få så låga kostnader som möjligt och så stor vinst som möjligt.

Det handlar om att det skatteundantag Åland har inom EU,  alltså den lösning som möjliggör fortsatt taxfree-handel och som syftande till att Åland skulle få behålla de viktiga färjtransporterna, har kommit att utnyttjas för skatteflykt.

Lagförslaget, som skall sätta stopp för denna skatteflykt, medför en kraftigt ökad byråkrati och helt orimliga konsekvenser för privatpersoner på Åland, som prenumererar på veckotidningar från Finland, Sverige eller något annat land. Lagändringen kommer också att medföra ökade kostnader och byråkrati för alla privatpersoner i det här landet som beställer en veckotidning från ett land utanför EU. 

I fortsättningen måste alla, och jag upprepar, alla privatpersoner i det här landet som prenumererat på eller beställer en enskild tidskrift från exempelvis USA eller Norge i förväg ge en skattedeklaration till Tullen. Det är mycket illa, och vad det innebär i form av utökad byråkrati och utökade kostnader, det kan vi bara ana, konstaterade ledamot Nauclér i debatten. 

Det finns ingen produktion av tidskrifter på Åland och de flesta kommer därför från Sverige. Det är naturligt på grund av att man har en gemensam kultur och ett gemensamt språk, och detta berör kärnan i Ålands självstyrelse: skyddet för språket och kulturen. Är det förenligt med syftet med Ålands självstyrelse att uppställa sådana orimliga hinder för tillgången till tidskrifter på sitt eget modersmål? Vad innebär pressfrihet för ålänningarna? Kan man inskränka tillgången på tidskrifter på det egna modersmålet på det här sättet? Ja, det är frågor för grundlagsutskottet att begrunda.

Efter många om och men fick undertecknad nämligen, med hjälp av stöd från flera håll, regeringspropositionen skickad till grundlagsutskottet – eller ”Ålandsutskottet” som det ibland kallas – för utlåtande, vilket inte alls var självklart i förväg, förklarar Nauclér.

Propositionen kommer nu att behandlas både av finansutskottet och grundlagsutskottet.

Nu får grundlagutskottet försöka hitta en lösning, där ålänningar inte skall drabbas hårdare än privatpersoner i riket. Men klart är att det lagförslag vi nu fått till riksdagen aldrig borde ha kommit hit. Ålands landskapsregering, det berörda företaget och finansministeriet borde ha löst detta och företagets verksamhet borde ha stoppats innan gick så här långt, konstaterade ledamot Nauclér, som i debatten också påpekade att det berörda företaget fått ett förhandsavgörande från Centralskattenämnden, som godkände detta förfarande.

Ledamöterna Anu Vehviläinen, Kimmo Sasi och Anne Kalmari som också uttalade sig i debatten, ansåg alla att detta lagförslag bör ändras till den del det försvårar och fördyrar privatpersoners möjligheter att prenumerera på utländska tidskrifter. Vehviläinen citerade statsrådets uttalande i samband med att propositionen avgavs till riksdagen, där man säger att effekterna skall utvärderas när lagen trätt i kraft, hon påpekade att detta problem borde ha undanröjts redan av finansministeriets skatteavdelning och liksom ledamot Nauclér ansåg hon att riksdagen nu bör lösa frågan redan nu, man skall inte vänta på en utvärdering.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55