EU finns i vår vardag

11.05.2014 kl. 09:16
Under mina tre år som justitieminister har jag insett vikten av EU-samarbetet inom området för rättsliga frågor. Samma gäller förstås också de övriga sektorerna inom den Europeiska unionen. Som ett exempel kan jag nämna EU:s så kallade brottsofferdirektiv, som antogs i oktober 2012. Direktivets syfte är att säkerställa att brottsoffer får samma miniminivå av skydd, stöd och tillgång till rättvisa i alla medlemsländer.

Under mina tre år som justitieminister har jag insett vikten av EU-samarbetet inom området för rättsliga frågor. Samma gäller förstås också de övriga sektorerna inom den Europeiska unionen.  Som ett exempel kan jag nämna EU:s så kallade brottsofferdirektiv, som antogs i oktober 2012.  Direktivets syfte är att säkerställa att brottsoffer får samma miniminivå av skydd, stöd och tillgång till rättvisa i alla medlemsländer. Det föreskrivs bland annat att brottsoffer ska behandlas med respekt och att polis, åklagare och domare ska vara utbildade i att bemöta dem på ett korrekt sätt.   För oss i Finland är dessa kanske självklara saker, men så är det nödvändigtvis inte i alla medlemsländer. Direktivet är enligt mig ett utmärkt exempel på hur vi kan förbättra EU-medborgarnas ställning.

Det är också annars skäl att komma ihåg att det som sker inom EU har en stor betydelse för oss alla och för vår vardag. En stor del av vår nationella lagstiftning bygger i dag på direktiv och förordningar från EU. Det som bestäms inom EU påverkar på ett eller annat sätt vårt liv här också i Österbotten. Det här betyder helt enkelt att det inte går att blunda för EU.  Därför är det ganska oroväckande att medborgarnas intresse att delta i tidigare EU-parlamentsval varit mycket låg. Hoppeligen vänder den trenden nu. Det gäller också för oss politiker att tala om EU på ett sådant sätt att människor förstår. Här finns det ännu mycket att förbättra.

Med tanke på EU:s stora betydelse behöver Svenskfinland en parlamentariker som ser till de finlandsvenska intressena. Yrkesfiskarna behöver någon som ser till att de har förutsättningar att fortsätta med sitt traditionella yrke även i framtiden. Jordbrukarna behöver någon som höjer deras röst i parlamentet. Vi behöver någon som jobbar för minoriteternas ställning inom EU, och det behöver synas att Finland är ett land med två nationalspråk som lever sida vid sida.

Nu är det endast två veckor till Europaparlamentsvalet och partiernas valkampanjer är i full gång.  Konkurrensen om de tretton finländska platserna i Europaparlamentet kommer att vara tuff och marginalerna kommer att bli små. I detta val kan varje enskild röst vara avgörande. Därför är det så oerhört viktigt att vi alla använder vår röst i valet. För Svenska folkpartiet är det viktigt att vara med och forma ett Europa som bygger på rättvisa, öppenhet och demokrati, på tolerans och respekt för individen. Sunt förnuft ska få råda och onödigt krångel avskaffas. Kom ihåg att rösta!

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (sfp)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05