Upprättelse för internerade

04.06.2014 kl. 14:01
Vid gårdagens plenum (3/6) hölls remissdebatten om regeringens lagförslag att ekonomiskt ersätta de personer som blev offer för de finska myndigheternas interneringar efter andra världskrigets slut.

70 år efter att interneringen av personer med huvudsakligen tyskt eller ungerskt medborgarskap inleddes i Finland är äntligen tiden inne för upprättelse och skadestånd. Enligt den föreslagna lagen ska alla som var under 18 år när de internerades få en ersättning liksom också personer med finländsk bakgrund, även om de var äldre än detta när de internerades.

 

Historieforskare har visat att beslutet att internera kvinnor och barn stred mot allmän rättskänsla och tidigare förfarande inom förvaltningen i Finland. Detta lagförslag ska ses som ett erkännande av att de finska myndigheterna gjorde fel. 

 

Processen som ligger bakom lagförslaget började för sex år sedan då riksdagsmannen Jacob Söderman lämnade in ett skriftligt spörsmål om interneringen, och statsminister Vanhanen konstaterade att det handlade om stora mänskliga lidanden.

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har genom åren, både som tjänsteman och som riksdagsledamot, engagerat sig i denna orättvisa och hon visade sitt fulla stöd till lagförslaget i sitt anförande i debatten:  

 

Jag själv har kommit att engagera mig i fallet om en åländsk kvinna och hennes fyra små barn som utsattes för en stor orättvisa genom att de fråntogs egendom som var den ensamstående kvinnans möjlighet till försörjning för sig och de små barnen. Detta engagemang hörde till min förra yrkesroll, och vi är många som deltagit i detta arbete. Justitieminister Anna-Maja Henriksson och hennes stab ska ha ett erkännande för att lagen kom efter sex års väntan, sade Nauclér i talet.

Kvinnan i fråga hann aldrig få någon ursäkt eller upprättelse, och egendomen som föll i Sovjetunionens ägo är fortfarande i rysk besittning, men de fyra barnen finns i livet och får nu upprättelse, tillsammans med sina olycksbröder och systrar i riket.

Det har i Norden inte varit vanligt att i parlament eller i andra offentliga sammanhang be om ursäkt för den här typen av orättvisor, även om det skett mer frekvent i övriga Europa.

Övriga riksdagsledamöter som uttalade sig var av samma åsikt som ledamot Nauclér, det är hög tid att staten erkänner det felaktiga förfarandet och ersätter de drabbade,  det fanns ingen orsak att internera kvinnor och barn, de utgjorde ingen säkerhetsrisk för de allierade. Nu ska lagförslaget gå igenom den normala arbetsprocessen i riksdagen och det finns ingen anledning att förslaget inte kommer att gå igenom och klubbas i riksdagen. Sedan får man hoppas att statskontoret, som betalar ut ersättningarna,  informerar tydligt om detta så att alla som är berättigade till ersättning också får det.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15