Kolumn

Stubb är ute och cyklar

09.06.2014 kl. 09:14

Den s.k. tvåspråkiga skolan har varit ett återkommande debattämne under den senaste tiden. Förra veckan väcktes diskussionen igen, denna gång av min ministerkollega Alexander Stubb. Stubb tar avstånd från den s.k. Taxellska paradoxen och kallar den sjuk. Taxells paradox går ut på att tvåspråkiga lösningar blir enspråkiga. Därför förutsätter en levande tvåspråkighet enspråkiga lösningar.

Tidigare debattinlägg om den tvåspråkiga skolan har nästan alla präglats av att ingen riktigt klarat av att definiera vad man avser med en tvåspråkig skola. Också denna gång förblir det oklart vad minister Stubb avser. Vill han ha mera av samlokaliserade skolor eller vill han skapa en skola där undervisningen ges på två språk? Det vore viktigt att inte bara svepa med stora penseldrag, utan också klara av att måla detaljerna. Skall lektionerna varvas så att man har en timme matematik på finska och följande timme biologi på svenska?

Personligen är jag av den åsikten att utgångsläget bör vara att varje barn ska ha rätt till undervisning på sitt modersmål. Den svenska skolan från dagvård till högskola är central för en fungerande tvåspråkighet. Skolans kulturbärande och identitetsskapande roll är avgörande för ett levande svenskt språk i Finland.

Jag håller helt med Christoffer Taxell i att det för Stubb skulle göra gott att gå lite bakåt i tiden. De enspråkigt svenska lösningar som i tiden skapades har på sina områden garanterat en levande tvåspråkighet. Här kan nämnas förutom den svenska skolan också t.ex. Borgå stift och Nylands Brigad. Inom vården har lösningen ofta varit en annan, vilket gjort det svårt i speciellt Nyland. Därför är det otroligt viktigt att vi också i framtiden har kvar aktörer som Kårkulla.

Det finns också lokalt ett belysande exempel om hur en till synes god tanke om tvåspråkighet i slutändan kan gå helt fel. Jakobstads handelsläroverk var verksamt i nästan 50 år, tills verksamheten flyttades till tvåspråkiga Mellersta Österbottens yrkeshögskola. Vi vet hur det gick sedan. Den svenska utbildningen lades ner och utbildningen fortsatte på finska och engelska Det här visar att det faktiskt finns risker med att frångå enspråkigt svenska lösningar. Det handlar inte om påhittade hotbilder.

Men vi ska definitivt ta lyra på det intresse för det svenska språket, som finns hos många finskspråkiga barns föräldrar. Vi behöver mera språkbad som börjar i dagvården och slutar i årskurs 9. Språkbad på andra stadiet bör också uppmuntras. Det är också därför vi behöver fler lärare som är utbildade i språkbadspedagogik.

Det finns således nog goda möjligheter att öka en levande tvåspråkighet i Finland. Men nyckeln är inte att lägga ner den svenska skolan. Det vore att göra landet, tvåspråkigheten och svenskan en björntjänst av gigantiska mått. Det om något vore helt sjukt!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15