Ungdomsgarantin

10.06.2014 kl. 12:41
Under det namnet går regeringens stora satsning på ungdomar. Mellan 16-25 skall ingen behöva gå arbetslös eller utan utbildningsplats i mer än tre månader. Jag satt själv med vid det förhandlingsbord där ärendet behandlades. Jag var otroligt glad och sade att detta var en av de få gånger jag varit riktigt överens med Lauri Ihalainen.
Det tog inte länge efter det att lagen blev klar, som det började komma klagomål på byråkratin. Som alla vet hatar företagare papper och blanketter som skall fyllas i. Detta har nu resulterat i att det endast är kommuner och statliga inrättningar som anställer dessa unga. I deras organisationer finns folk som fyller i papper och håller reda på att inget går fel. I privata företag finns det ingen sådan personal som kan ge sig tid till sådant.

 

När vi i riksdagen förra veckan under ledning av finansutskottet fick höra ett tiotal experter ge svar på hur ungdomsgarantin fungerat kom den verkliga sanningen fram. Det var bara kommuner som var representerade, och som berättade om sina erfarenheter av ungdomsgarantin. Inte ett privat företag fanns med, men det är väl så när modellen inte passar de privata företagen.

 

Finlands företagares Rauno Vanhanen var med och talade sanningens ord. Han var lika bekymrad som alla andra över vår ungdoms arbetslöshet och därpå följande utanförskap. I Tyskland, Österike och Schweiz är ungdomsarbetslösheten under 10 % då den hos oss närmar sig 25 %.

 

Var är felet? I Finland har vi lagstadgade arbetsavtal med lagstadgade minimilöner. Detta är helt i sin ordning när det gäller den yrkesarbetande befolkningen. Det vi också ser är att det inte finns arbetsgivare som anställer 16-åriga ungdomar för deras lagstadgade praktiklöner 1200-1300 euro + sociala kostnader.

 

Regering och arbetsmarknadsparterna har själva förstått detta och godkänt att deras lagstadgade avtal inte är lämpliga för oskolad ungdom. Det är mycket få som anställer en oskolad ungdom på den privata marknaden. Därför skapades ungdomsgarantin där staten betalar 700 euro lönesubvention åt en sextonåring som fått en praktikplats för 600 euro.   

 

Arbetsgivarna säger att det är för mycket byråkrati och för stora risker att någon besvärar sig när ungdomsgarantitiden tar slut, i värsta fall får företaget ett nio månaders anställningsstopp. Arbetsmarknadsparterna och regeringen tar enorma risker med vår ungdom som inte kommer ut till riktiga företag och får uppleva hur en riktig arbetsplats fungerar.

 

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35