Skuldspiralen bör brytas

20.08.2014 kl. 14:28
Svenska riksdagsgruppen vill påminna om regeringens centrala tes – att välfärdssamhället tryggas bäst genom att bryta skuldspiralen och få balans i statsekonomin.

 Anpassningen av ekonomin innebär de närmaste åren många krävande åtgärder. Riksdagsgruppen anser ändå att det är i en sund samhällsekonomi som medborgarna bäst uppmuntras till god utbildning, aktivt arbetsliv och socialt ansvarstagande.

 

Ett modigt framtidsperspektiv måste genomsyra utbildningen. Vi behöver även ett bättre företagarklimat för att skapa nya arbetstillfällen. Det betonar Svenska riksdagsgruppen.

Inför regeringens förestående budgetmangling framhåller gruppen att det inte finns rum för att ytterligare skära ned på utbildningsresurserna.

– Regeringen bör signalera klart att nyskapande och risktagning är något mycket önskvärt i det finländska samhället. För det krävs god utbildning. I ett bra företagarklimat ska man också ha rätt att misslyckas, säger gruppordförande Mikaela Nylander.

 

Finland har inte råd att misslyckas med pensionsreformen. Det konstaterar Svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte i Åbo.

- Det är hög tid att komma framåt när det gäller pensionsåldern. Signalerna att arbetsmarknadsparterna inte avancerar i förväntad takt är oroväckande. Vi måste få den här frågan bort från förhandlingsbordet, så att man kan koncentrera sig på andra viktiga delar av pensionsreformen.

- Att höja den faktiska pensionsåldern är bara en bit i helheten. Viktigt är att fördomslöst reformera pensionssystemet och skapa en vettig flexibilitet som gör att folk orkar längre i arbetslivet. Också möjligheter till deltidsjobb är en del av lösningen, framhåller riksdagsgruppen.

 

Svenska riksdagsgruppen hänvisar till regeringens strukturpaket som godkändes i augusti för ett år sedan. En central förutsättning för att få landets ekonomi på rätt köl var en ambitiös pensionsreform.

 

Svenska riksdagsgruppen anser att Finland bör höja sin flyktingkvot. Att man i budgetförslaget för nästa år vill reservera resurser för att ta emot endast 750 kvotflyktingar är enligt gruppen inte alls tillräckligt. Ett minimum är den ökade kvoten på 1050 som vi har haft i år.

- Extremisternas våldsamma framfart i Irak har redan lett till stora tragedier. Också läget i Syrien är fortfarande ytterst svårt. Flyktingorganisationen UNHCR har vädjat till omvärlden att ta ett större ansvar. Finland är definitivt ett land som kan göra mera, konstaterar riksdagsgruppen.

 

Riksdagsgruppen uttrycker sin djupa oro över inbesparingarna i Justitieministeriets förvaltningsområde. De slår hårt mot landets rättsväsende, åklagarväsende och fängelser. Sparåtgärderna i föreslagen form riskerar leda till uppsägningar och stängning av fängelser.

 

Riksdagsgruppen anser att de anslag som är tänkta att använda för att öka barnfamiljerna rätt till skatteavdrag, bättre kunde användas genom att minska sänkningen av barnbidraget med samma summa. Det är en vettigare stödpolitik, eftersom det tilltänkta skatteavdraget bara ökar skattebyråkratin.

 

 

Svenska riksdagsgruppen träffade under sommarmötet även Åbo Akademis ledning. Gruppen uttryckte sin tillfredsställelse för att ÅA bestämt inleda förhandlingar med Helsingfors universitet om möjligheterna att starta en lärarutbildning i södra Finland. Här hoppas gruppen att samarbetet utan dröjsmål leder till ett välunderbyggt och realistiskt förslag.

 

 

Tilläggsuppgifter:

Mikaela Nylander 050-5113029

Ordförande för Svenska riksdagsgruppen

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00