Vårdreformen

19.08.2014 kl. 14:32
Uttalande om vårdreformen/ Svenska riksdagsgruppen sommarmöte i Åbo 19.8 2014

Svenska riksdagsgruppen understöder det parlamentariska arbetet att få till stånd en heltäckande vårdreform. Arbetsgruppens förslag går nu på remissrunda; den är viktig med tanke på de öppna frågor som återstår.

Politisk enighet har nåtts om att den offentliga sektorns roll i vården fortfarande ska vara stark i Finland. Vår grupp delar denna uppfattning. Den offentliga vården utgör kittet i välfärden.

I den föreslagna modellen bör man dock förtydliga den tredje sektorns och de privata aktörernas roll i serviceproduktionen. Det finns en långt gående politisk enighet om att valfriheten i vården borde utökas och bruket av vårdsedlar ska befrämjas.

För att trygga vården i framtiden är det parallellt pågående arbetet att genomlysa problemen med vårdfinansiering via flera kanaler av största vikt. Vi behöver rationaliseringar som möjliggör principen att pengen följer kunden.

 

Svenska riksdagsgruppen uttrycker sin tillfredsställelse över att närheten till vården har fått tydliga skrivningar i den föreslagna reformen.

I reformarbetet var gruppens första prioritet en vårdreform som bygger på starka primärkommuner. En övergång till fem stora vårddistrikt leder nu obönhörligt till att kommunernas demokratiska inflytande över vårdbesluten minskar, men riksdagsgruppen vill betona att det inte får leda till att närservicen försämras. Det bör tvärtom vara vårdreformens mål att närservicen stärks i många perifera delar av landet. Här handlar det även om att utveckla mobila tjänster, exempelvis välutrustade hälsobussar kan förbättra den uppsökande verksamheten.

 

Svenska riksdagsgruppen vill även uttrycka sin tillfredsställelse för att man i den parlamentariska arbetsgruppen har haft stor förståelse för att strukturer behövs för att trygga vården på svenska och samiska. Att de tvåspråkiga vårdområdena får en särskild minoritetsspråknämnd – med uppgift att definiera, kartlägga och övervaka de svenska vårdbehoven – är bra.

Gruppen vill inskärpa att sjukhusen på orter som Borgå, Raseborg, Åbo, Vasa och Jakobstad är hörnstenar i vården som beaktar de språkliga behoven.

Svenska riksdagsgruppen vill varna för att man kring de nya fem vårdområden bygger upp en tung och dyrbar byråkrati. Det ligger i medborgarnas intresse att vårdområden ska ledas med stor kompetens, men med lätta, smidiga strukturer.

Riksdagsgruppen förutsätter naturligtvis att grundlagen respekteras i den genomgripande reformprocessen.

Kvalitativ vård kräver fungerande vårdkedjor och en sund integrering av bashälsovård, specialiserad vård och socialvård.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15