Vårdreformen

19.08.2014 kl. 14:32
Uttalande om vårdreformen/ Svenska riksdagsgruppen sommarmöte i Åbo 19.8 2014

Svenska riksdagsgruppen understöder det parlamentariska arbetet att få till stånd en heltäckande vårdreform. Arbetsgruppens förslag går nu på remissrunda; den är viktig med tanke på de öppna frågor som återstår.

Politisk enighet har nåtts om att den offentliga sektorns roll i vården fortfarande ska vara stark i Finland. Vår grupp delar denna uppfattning. Den offentliga vården utgör kittet i välfärden.

I den föreslagna modellen bör man dock förtydliga den tredje sektorns och de privata aktörernas roll i serviceproduktionen. Det finns en långt gående politisk enighet om att valfriheten i vården borde utökas och bruket av vårdsedlar ska befrämjas.

För att trygga vården i framtiden är det parallellt pågående arbetet att genomlysa problemen med vårdfinansiering via flera kanaler av största vikt. Vi behöver rationaliseringar som möjliggör principen att pengen följer kunden.

 

Svenska riksdagsgruppen uttrycker sin tillfredsställelse över att närheten till vården har fått tydliga skrivningar i den föreslagna reformen.

I reformarbetet var gruppens första prioritet en vårdreform som bygger på starka primärkommuner. En övergång till fem stora vårddistrikt leder nu obönhörligt till att kommunernas demokratiska inflytande över vårdbesluten minskar, men riksdagsgruppen vill betona att det inte får leda till att närservicen försämras. Det bör tvärtom vara vårdreformens mål att närservicen stärks i många perifera delar av landet. Här handlar det även om att utveckla mobila tjänster, exempelvis välutrustade hälsobussar kan förbättra den uppsökande verksamheten.

 

Svenska riksdagsgruppen vill även uttrycka sin tillfredsställelse för att man i den parlamentariska arbetsgruppen har haft stor förståelse för att strukturer behövs för att trygga vården på svenska och samiska. Att de tvåspråkiga vårdområdena får en särskild minoritetsspråknämnd – med uppgift att definiera, kartlägga och övervaka de svenska vårdbehoven – är bra.

Gruppen vill inskärpa att sjukhusen på orter som Borgå, Raseborg, Åbo, Vasa och Jakobstad är hörnstenar i vården som beaktar de språkliga behoven.

Svenska riksdagsgruppen vill varna för att man kring de nya fem vårdområden bygger upp en tung och dyrbar byråkrati. Det ligger i medborgarnas intresse att vårdområden ska ledas med stor kompetens, men med lätta, smidiga strukturer.

Riksdagsgruppen förutsätter naturligtvis att grundlagen respekteras i den genomgripande reformprocessen.

Kvalitativ vård kräver fungerande vårdkedjor och en sund integrering av bashälsovård, specialiserad vård och socialvård.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37