Pensionerna och statsmakten

08.09.2014 kl. 15:46
Onsdagen den 3 september skriver Bo Holmberg ett tidningsinlägg om hur statsmakten behandlar landets pensionärer. Jag kan inte säga annat än jag håller med honom i hans kritik. Jag håller helt med om att riksdag och regering borde agera. Det gör de inte. Bästa läsare, för det är lättare sagt än gjort.

Även jag trodde att pensionsärendena sköttes av riksdag och regering före jag kom in i riksdagen, men så är inte fallet. Vi har någonting märkligt i Finland som vi är ensamma om att ha i Norden, det kallas trepartsöverenskommelsen. De betyder att regeringen och arbetsmarknadsparterna, (facken och arbetsgivarna) bildar ett icke demokratiskt valt syndikat som styr allt som har med pensioner och pensionärer att göra. Trepartssyndikatet kan ha sina fördelar, men att krypa i famnen på arbetsmarknadsparterna så totalt som vår folkvalda riksdag och regering har gjort i år tionden, har väldigt lite att göra med den nordiska demokrati jag själv förespråkar. Det är ändå självklart att riksdag och regering skall ha goda kontakter till arbetsmarknadsparterna, precis som till alla andra stora intresseorganisationer, men självfallet inte gå i deras ledband.

Precis som Maj-Britt Nybacka skrev i Vasabladet den 5.9 har de uteblivna indexjusteringarna blivit bara till nackdel för pensionärerna. Ett liknande riktigt bakslag kom i våras när APC`s VD Suvi-Anne Siimes, meddelade att de gör ett undantag från 20-80 regeln och i stället justerar pensionerna med enbart 0,4% som förhöjning. Att detta har att göra, som påstods, med det allmänna ekonomiska krisen i landet har jag en liten förståelse för. Men det oaktat står det i regeringsprogrammet att pensionärernas representanter skall sitta med i de förhandlingar som berör pensionerna. Nu passade det ändå att jämföra pensionerna med löneutvecklingen, en sak som man försökt komma ifrån genom att ändra procentsatserna vid indexjusteringarna att mera ta i beaktande levnadskostnaderna.

Varför behandlas pensionärerna så här? Jo, de har inte ännu en så stark organisation som kunde bli en motpart/medpart i de förhandlingar där pensionärernas ärenden behandlas. Alla måste förstå i detta ärende finns det en betalare vilken heter arbetsmarknadsparterna och en mottagare pensionärerna. Dessa två har av naturliga skäl, olika intressen att bevaka och när den ena parten är utestängd från förhandlingsrummet så ser det ut som det gör.

Det är därför jag lämnat in ett lagförslag som stöds av en stor majoritet i riksdagen, vilket går ut på att pensionärsorganisationernas representanter ovillkorligen skall beredas möjlighet att sitta i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd och styrelser. Detta är en liten början men är ändå ytterst viktigt i dag när man ser hur vissa politiker börjar göra anspråk på pensionsfondernas kapital.

Lars Gästgivars
Riksdagsledamot SFP

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00