Pensionerna och statsmakten

08.09.2014 kl. 15:46
Onsdagen den 3 september skriver Bo Holmberg ett tidningsinlägg om hur statsmakten behandlar landets pensionärer. Jag kan inte säga annat än jag håller med honom i hans kritik. Jag håller helt med om att riksdag och regering borde agera. Det gör de inte. Bästa läsare, för det är lättare sagt än gjort.

Även jag trodde att pensionsärendena sköttes av riksdag och regering före jag kom in i riksdagen, men så är inte fallet. Vi har någonting märkligt i Finland som vi är ensamma om att ha i Norden, det kallas trepartsöverenskommelsen. De betyder att regeringen och arbetsmarknadsparterna, (facken och arbetsgivarna) bildar ett icke demokratiskt valt syndikat som styr allt som har med pensioner och pensionärer att göra. Trepartssyndikatet kan ha sina fördelar, men att krypa i famnen på arbetsmarknadsparterna så totalt som vår folkvalda riksdag och regering har gjort i år tionden, har väldigt lite att göra med den nordiska demokrati jag själv förespråkar. Det är ändå självklart att riksdag och regering skall ha goda kontakter till arbetsmarknadsparterna, precis som till alla andra stora intresseorganisationer, men självfallet inte gå i deras ledband.

Precis som Maj-Britt Nybacka skrev i Vasabladet den 5.9 har de uteblivna indexjusteringarna blivit bara till nackdel för pensionärerna. Ett liknande riktigt bakslag kom i våras när APC`s VD Suvi-Anne Siimes, meddelade att de gör ett undantag från 20-80 regeln och i stället justerar pensionerna med enbart 0,4% som förhöjning. Att detta har att göra, som påstods, med det allmänna ekonomiska krisen i landet har jag en liten förståelse för. Men det oaktat står det i regeringsprogrammet att pensionärernas representanter skall sitta med i de förhandlingar som berör pensionerna. Nu passade det ändå att jämföra pensionerna med löneutvecklingen, en sak som man försökt komma ifrån genom att ändra procentsatserna vid indexjusteringarna att mera ta i beaktande levnadskostnaderna.

Varför behandlas pensionärerna så här? Jo, de har inte ännu en så stark organisation som kunde bli en motpart/medpart i de förhandlingar där pensionärernas ärenden behandlas. Alla måste förstå i detta ärende finns det en betalare vilken heter arbetsmarknadsparterna och en mottagare pensionärerna. Dessa två har av naturliga skäl, olika intressen att bevaka och när den ena parten är utestängd från förhandlingsrummet så ser det ut som det gör.

Det är därför jag lämnat in ett lagförslag som stöds av en stor majoritet i riksdagen, vilket går ut på att pensionärsorganisationernas representanter ovillkorligen skall beredas möjlighet att sitta i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd och styrelser. Detta är en liten början men är ändå ytterst viktigt i dag när man ser hur vissa politiker börjar göra anspråk på pensionsfondernas kapital.

Lars Gästgivars
Riksdagsledamot SFP

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37