Polisens resurser

10.09.2014 kl. 15:00
Interpellationsdebatt om polisens resurser 10.9 2014


Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

Framtidens stora utmaning för polisen blir att trygga de ekonomiska resurserna för polisverksamheten samtidigt som statens ekonomiska utrymme minskar.

Alla borde inse och medge att det här är ingen lätt ekvation.

Därför finns det ingen orsak heller i denna debatt att försköna verkligheten.

På grund av trycket på statsekonomin måste vi ställa frågan om vi kan göra saker och ting annorlunda, helt enkelt bättre. Det betyder att det inte finns möjlighet att upprätthålla status quo, vare sig det gäller polisen eller andra delar av ordningsmakten. Med målsättning att få resurserna för fältverksamheten att räcka till genomfördes därför betydande administrativa rationaliseringar i början av året.

Men, vi ska inte se bakåt, utan vi behöver blicka framåt. I takt med att världen förändras så förändras också brottsligheten. Det innebär att polisen i sitt jobb hela tiden måste vara beredd på att möta nya utmaningar.

I en tid då man i samhället förväntas sig mycket av polisen – samtidigt som de ekonomiska resurserna är begränsade och förändringstrycket är stort – är det ändå viktigt att samtidigt garantera polisen arbetsro. Svenska riksdagsgruppen efterlyser stabilitet i finansieringen av polisen. Polisen har rätt att kräva långsiktighet när det gäller att utveckla organisationen.

De administrativa reformerna PORA 1, PORA 2 och PORA 3 har avlöst varandra. Nu gäller det att leva upp till reformerna och utveckla fältverksamheten på gräsrotsnivå. För det krävs arbetsro.

 

Värderade talman,

När det gäller ekonomin och resurserna behöver inte allt målas upp i dystra färger. Precis som inrikesminister Räsänen säger innehöll budgetmanglingen goda nyheter för polisen. Samtidigt som många andra förvaltningsgrenar tvingades till betydande nedskärningar fick polisen en nivåhöjning på sina anslag som är cirka 8 miljoner högre än i vårens rambeslut. Mot bakgrunden av detta ter sig Sannfinländarnas interpellation litet som en utryckning på falskt alarm.

I interpellationen uttrycker man sin oro för att polisen inte verkar tillräckligt synligt i våra samhällen. Vi håller med om att den allmänna tryggheten är en hörnsten i polisens verksamhet. Medborgarna har rätt att förvänta sig att polisen är en synlig del av vardagen.

Synligheten är också viktig för det förebyggande arbetet – att preventivt motverka brott.

Vi noterar i polisadministrationens verksamhetsberättelse för år 2013 att det index som mäter tryggheten på gatorna har förbättrats något. Det är bra och tyder på att polisen har lyckats styra sina resurser rätt.

Vår grupp tror ändå inte att det är förnuftigt att återinföra bypoliserna. Det skulle vara ett mycket ensamt jobb och vår övertygelse är att polisen bäst verkar i team. I alla lägen är det viktigt att poliskåren är öppen för samarbete med andra myndigheter. När vi söker lösningar och modeller som effektiverar polisens arbete finns det stor potential i samarbete åtminstone med allmänna tullmyndigheterna, gränsbevakningen och landets socialmyndigheter.

Det är också av största vikt att man vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors fortsätter att utbilda poliser på svenska. Den språkliga servicen i praktiken är även ytterst viktig på nödcentralerna. Därför välkomnar vi minister Räsänens betoning av att servicen ska fungera på båda språken.

 

Värderade talman,

Sannfinländarna tar upp i sin interpellation även de privata vaktfirmornas roll. Det vill jag ännu kort kommentera.

Ingen har undgått att se det faktum att de privata vaktfirmorna har ökat, men att som interpellanterna tala om en ”explosionsartad” ökning och att enbart se det som ett negativt fenomen är något vår grupp inte kan hålla med om.

Det finns flera uppgifter som vaktfirmor kan sköta och därmed ge polisen mer tid att fokusera på allvarliga brott, som enbart polisen är kompetent att sköta. Att vaktfirmor blir vanligare ställer givetvis krav på utbildningen av väktare – det räcker inte att plocka in vilken muskelknutte som helst.

Det finns skäl att definiera tydligt medborgarnas integritet visavi vaktpersonalen. Seriösa vaktfirmor har naturligtvis inte rätt att överskrida eller kränka medborgarens grundrättigheter.

 

Värderade talman,

Polisfrågan väcker alltid livlig debatt. Vi finländare värderar vår poliskår och därför är det inte populärt att se över resurserna. Jag tycker att på basis av vad vi har hört här i salen i dag, kan man säga att polisen har hög prioritet när budgetanslagen slås fast.

När vi fortsätter att utveckla en folkligt serviceinriktad, språkkunnig, handlingskraftig och förtroendeingivande poliskår ska inriktningen på fältarbetet vara allra viktigast.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00