En händelserik vecka

23.09.2014 kl. 09:44
Sällan händer det så mycket inom finsk politik som förra veckan. I riksdagen började remissdebatten av statsbudgeten. Justitieministeriets budgetmoment debatterades på onsdagen. Debatten var konstruktiv och de flesta ledamöter var nöjda över att vi lyckats avvärja de stora sparkraven som finansministeriet föreslog i sitt ursprungliga förslag. Oron för framtiden var ändå påtaglig.

Veckan bjöd också på en besvikelse då regeringens finansutskott gav den s.k. jourförordningen sin välsignelse. SFP lämnade in en avvikande åsikt efter behandlingen. I början av september var frågan också aktuell i social- och hälsovårdspolitiska ministerarbetsgruppen, där jag också klart meddelade vår avvikande syn. Tyvärr har vi SFP:re i denna fråga  blivit ensamma inom  regeringen i att försvara de mindre förlossningssjukhusen. Ändringen av förordningen betyder att många förlossningssjukhus måste sätta lapp på luckan. Nu är Borgå hotat. Med tanke på att BB i Ekenäs och Jakobstad tidigare varit tvungna att stänga, vore det en stor förlust för tillgodoseendet av den svenska servicen, ifall Borgå BB går samma öde till mötes.

 

Patientsäkerheten kan garanteras också i de sjukhus där förlossningarnas antal är under tusen per år.  Personligen är jag inte alls övertygad om att patientsäkerheten kommer att öka genom den nya jourförordningen. Vi vet redan nu att allt fler barn har fötts på landsvägarna under de senaste tio åren. Det är mycket sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta, ifall fler förlossningssjukhus måste stängas.

 

Veckans hetaste potatis inom politiken var givetvis kärnkraften. Regeringen bordlade behandlingen av TVO:s ansökan och godkände med rösterna 10-7 Fennovoimas ansökan. Inom SFP finns det väldigt delade åsikter om kärnkraften. I svenska riksdagsgruppen finns de nu mer kritiska röster än tidigare. Det är bra att detta också återspeglas i regeringsarbetet. Min personliga ståndpunkt har också påverkats av bl.a. olyckan i Fukushima. När jag 2010 röstade för Fennovoima var mitt starkaste argument att Finlands beroende av rysk el skulle minska. Efter en helhetsbedömning av nuläget, blev min slutsats att jag röstar emot.

 

Som väntat valde de Gröna att lämna regeringen. Den ursprungliga sexpartiregeringen består nu av fyra partier. Oppositionen har igen bollat med tanken om nyval, något jag tar avstånd från. Det är ytterst viktig att denna regering verkställer och slutför de stora ekonomiska beslut som man tidigare kommit överens om. Det finns fortfarande mycket att göra.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35