Ökad ojämlikhet

23.09.2014 kl. 15:00
Interpellationen om den ökande ojämlikheten och låginkomsttagares försörjningsproblem. Gruppanförande 23.9 2014,
Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

I interpellationen tas upp ett viktigt problem. Låginkomsttagares försörjningsproblem är väsentligt att tackla både under ekonomiskt bättre och sämre tider. Välfärdssamhället hela idé bygger på att alla grupper i samhället kan leva ett människovärdigt liv.

När vi diskuterar social ojämlikhet är det skäl att ge en rättvis bild av nuläget. Tuomo Puumala och de övriga interpellanterna har valt att beskriva klyftorna i vårt samhälle i mycket dramatiska ordval.

Det är sant att vi hela tiden måste vara på vår vakt att de sociala klyftorna i samhället inte ska fördjupas, men det finns högst relevanta undersökningar som inte målar verkligheten i lika dystra färger.

Bara för en vecka sedan publicerade EU ett index för social rättvisa där Sverige, Finland och Danmark är i topp. EU-rapporten ”Social justice in the EU – A crossnational comparison” konstaterar att dessa länder har jämförelsevis en låg nivå av fattigdom, arbetslöshet och diskriminering.

Andra platsen i EU-jämförelsen betyder förstås inte att de sociala problemen inte existerar i vårt samhälle. De finns, och det ligger på vårt ansvar som beslutsfattare att söka de rätta verktygen för att minska på dem.

 

Värderade talman,

Även om vi alla vet att budgeten - som vi nu under hösten behandlar här i riksdagen -innehåller nedskärningar och nedfrysningar av index som ingen av oss önskar, vill jag hävda att regeringen under valperioden gjort väldigt litet som försämrar välfärden och ganska mycket som har förbättrat den.

Till Vänsterförbundet vill jag säga: inte har grundlinjen i regeringens socialpolitik ändrat på ett halvår bara för att ert parti lämnade regeringssamarbetet. Fortfarande är regeringens mål att balansera Finlands underskottstyngda ekonomi med lösningar som är socialt hållbara och inte ökar utslagningen i samhället.

Men om vi inte får ekonomin att växa måste nästa regering – oberoende av vilka partier som sitter där – fatta många tråkiga beslut. Därför är det i låginkomsttagarnas intresse att vi får tillväxt till stånd.

När det gäller den andra interpellanten Centern kan jag inte låta bli att förundra mig över hur hård kritiken är för att regeringen skär ned - men samtidigt passar ni på att kritisera regeringen för att göra för litet för att balansera ekonomin. Hur går det här ihop, bästa centerparti.

 

Värderade talman,

Det är ingen tvekan om att vi måste göra mera för jobben och utbildningen. Vi kommer inte åt den växande arbetslösheten om inte företagen vågar satsa.

Den kännbara sänkningen av samfundsskatten gjordes för att stimulera företagande och därigenom förbättra sysselsättningen. Vi ska fortsätta stödja innovationer och inse vikten av utbildning. Jämlika förutsättningar för utbildning är det bästa sättet är det bästa sättet att motverka social ojämlikhet i vårt land.

De riktade satsningarna på unga som riskerar utslagning är helt rätt politik.

 

För att på nytt få tillväxt i vår ekonomi behövs innovationer, utbildning och företagsamhet – det finns ingen annan väg att gå.

Också Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen har nyligen i rätt häpnadsväckande klara ordalag uttalat sig om villkoren för välfärd. Jag tror inte att han har som mål att skrota välfärdsstaten då han säger att nu måste vi ta ställning till en hur stor offentlig sektor vi har råd med.

Vi kan inte enbart fortsätta att bygga ut den på skuld, utan vi måste driva igenom de strukturella reformer som behövs.

Vi delar hans uppfattning. Men när reformerna drivs igenom är det vårt ansvar att se till de svaga grupperna i samhället.

Därför har regeringen i så gott som alla sina budgetuppgörelser under valperioden höjt på grundavdraget. Detta uttryckligen för att låginkomsttagare ska kompenseras för andra beslut som höjer skatter och avgifter.

Det finns också flera andra exempel på vad regeringen har gjort. Vi är nöjda med programmet för sysselsättning av partiellt arbetsföra. Personer som har ett handikapp av något slag ska inkluderas i arbetslivet. Likaså var det en viktig öppning av regeringen att ge arbetslösa rätt att förtjäna 300 euro i månaden, utan att arbetslöshetsförmånen påverkas.

 

Värderade talman,

 

Vi behöver flera jobb - det är den bästa medicinen mot social utslagning. Den svaga tillväxt vi har gör att vi dessvärre ser hur arbetsplatser försvinner från flera branscher. Det är den här trenden vi måste vända på genom en trovärdig och långsiktig politik.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00