Atomkraft behövs

05.10.2014 kl. 08:00
Atomkraft är någonting som egentligen få vill ha, men om vi önskar ha den levnadsstandard vi vant oss med kan vi ändå inte undvara atomelektricitet under en lång tid framöver. Vi bygger nu vindkraft, vilket är bra och det skall vi fortsätta med, men det tar tiotals år innan vi byggt ut så mycket vindkraft att det motsvarar produktionen i ett enda atomkraftverk. I dag importerar vi el, i huvudsak från Sverige, lika mycket elenergi som vad ett atomkraftverk producerar.

Med tanke på landets ekonomiska ställning och vår negativa handelsbalans borde vi åtminstone vara självförsörjande när det gäller elenergi, men det klarar vi inte utan atomkraft, om vi så vi vill det eller inte. Vi har stora vattenreservoarer och torvtillgångar, båda förnybara energikällor, men hittills har de som är största motståndare till kärnkraft också motsatt sig ytterligare användning av dessa två energikällor.

 

För mig har kärnkraft inte utgjort problem och eftersom jag jobbat nära kraftverksindustrin i många år har jag fått en viss insyn. När det gäller Fennovoima har jag hela tiden varit positiv, men jag har försökt skilja på industrietableringar och världspolitik. Och det är inte helt lätt då man ser hur vårt grannland beter sig. Senaste tidens verklighet gällande de snabbt ökande problemen i vårt lands sysselsättning, ekonomi och handelsbalans, har ändå sopat undan mina betänkligheter.

 

Nu när regeringen inte förlängde Industrins Krafts anhållan om att bygga Olkiluoto 4, har mina tankar ändå kommit i gungning. Är det då rätt av mig att rösta för Fennovoima, när regeringen nu slopar den kärnkraftsproducent som har de bästa förutsättningarna för att bygga och administrera ny atomkraft, en som har en testad provreaktor. De har också plats för det förbrukade kärnbränslets uppbevaring och ett för slutförvaring nästan färdigt byggt utrymme. De har dessutom den absolut bästa kunskapen som kan finnas i världen och har redan satsat hundra miljoner euro på en fortsättning med Olkiluoto 4. Har vi råd att bete oss på detta viset mot vår industri, som kämpar för att kunna sälja sin produktion på en global marknad?

 

Kan det vara så att det finns krafter som nu önskar att det är det statliga Fortum, som förra gången blev förbisett, som skall få bygga och ersätta de gamla ryska reaktorerna i Lovisa? Då kan en röst på Fennovoima bli en röst för ett eller flera nya ryska kärnkraftverk i Lovisa. Så kan ske om inte Industrins Kraft snabbt kommer med en anhållan om byggnadstillstånd före den ännu gällande etableringsansökan går ut. Att Industrins Kraft skulle förbises är inget jag önskar. Jag, som vill vara realist och ha el i vägguttaget när jag skall koka tevatten på morgonen, har nu blivit försatt i en mycket svår sits. I dag vet jag inte hur min röst faller i riksdagen gällande Fennovoima, jag måste få mera information, och det tror jag inte jag är ensam om i riksdagen just nu. Fennovoima skall lämna in byggnadslovsansökningarna före 30 juni 2015, så fast vi nu fattar ett nytt beslut, blir det nog en ny regering och riksdag som tar det slutgiltiga beslutet.

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00