Kolumn

Atomkraft behövs

05.10.2014 kl. 08:00

Atomkraft är någonting som egentligen få vill ha, men om vi önskar ha den levnadsstandard vi vant oss med kan vi ändå inte undvara atomelektricitet under en lång tid framöver. Vi bygger nu vindkraft, vilket är bra och det skall vi fortsätta med, men det tar tiotals år innan vi byggt ut så mycket vindkraft att det motsvarar produktionen i ett enda atomkraftverk. I dag importerar vi el, i huvudsak från Sverige, lika mycket elenergi som vad ett atomkraftverk producerar.

Med tanke på landets ekonomiska ställning och vår negativa handelsbalans borde vi åtminstone vara självförsörjande när det gäller elenergi, men det klarar vi inte utan atomkraft, om vi så vi vill det eller inte. Vi har stora vattenreservoarer och torvtillgångar, båda förnybara energikällor, men hittills har de som är största motståndare till kärnkraft också motsatt sig ytterligare användning av dessa två energikällor.

För mig har kärnkraft inte utgjort problem och eftersom jag jobbat nära kraftverksindustrin i många år har jag fått en viss insyn. När det gäller Fennovoima har jag hela tiden varit positiv, men jag har försökt skilja på industrietableringar och världspolitik. Och det är inte helt lätt då man ser hur vårt grannland beter sig. Senaste tidens verklighet gällande de snabbt ökande problemen i vårt lands sysselsättning, ekonomi och handelsbalans, har ändå sopat undan mina betänkligheter.

Nu när regeringen inte förlängde Industrins Krafts anhållan om att bygga Olkiluoto 4, har mina tankar ändå kommit i gungning. Är det då rätt av mig att rösta för Fennovoima, när regeringen nu slopar den kärnkraftsproducent som har de bästa förutsättningarna för att bygga och administrera ny atomkraft, en som har en testad provreaktor. De har också plats för det förbrukade kärnbränslets uppbevaring och ett för slutförvaring nästan färdigt byggt utrymme. De har dessutom den absolut bästa kunskapen som kan finnas i världen och har redan satsat hundra miljoner euro på en fortsättning med Olkiluoto 4. Har vi råd att bete oss på detta viset mot vår industri, som kämpar för att kunna sälja sin produktion på en global marknad?

Kan det vara så att det finns krafter som nu önskar att det är det statliga Fortum, som förra gången blev förbisett, som skall få bygga och ersätta de gamla ryska reaktorerna i Lovisa? Då kan en röst på Fennovoima bli en röst för ett eller flera nya ryska kärnkraftverk i Lovisa. Så kan ske om inte Industrins Kraft snabbt kommer med en anhållan om byggnadstillstånd före den ännu gällande etableringsansökan går ut. Att Industrins Kraft skulle förbises är inget jag önskar. Jag, som vill vara realist och ha el i vägguttaget när jag skall koka tevatten på morgonen, har nu blivit försatt i en mycket svår sits. I dag vet jag inte hur min röst faller i riksdagen gällande Fennovoima, jag måste få mera information, och det tror jag inte jag är ensam om i riksdagen just nu. Fennovoima skall lämna in byggnadslovsansökningarna före 30 juni 2015, så fast vi nu fattar ett nytt beslut, blir det nog en ny regering och riksdag som tar det slutgiltiga beslutet.

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15