Den samlade energipolitiken

07.10.2014 kl. 15:00
Gruppanförande Christina Gestrin, Svenska riksdagsgruppen


Statsministern upplysning om den samlade energipolitiken 7.10 2014

Värderade talman

Orsaken till att vi nu för en debatt om energipolitiken är regeringens principbeslut att bevilja ett tillstånd för uppförandet av Fennovoima/Rosatom kärnkraftverket och beslutet att avslå TVO:s anhållan om att få förlänga det kärnkraftstillstånd som beviljades under den förra riksdagsperioden.

 

Svenska riksdagsgruppen är inte enig i inställningen till kärnkraft. En majoritet av gruppen motsätter sig Fennovoima/Rosatom kärnkraftverket. 

Frågor som påverkat inställningen är den stora kärnkraftsolyckan i Fukushima, det geopolitiska känsliga läget som uppstått p.g.a. Ukrainakrisen och oklarheten kring frågan om var det radioaktiva avfallet från Fennovoima skall slutförvaras. I vår riksdagsgrupp har man även ifrågasatt planerna på att öppna en helt ny ort för kärnkraftsverksamhet. En stor del av kostnaderna för den infrastruktur som kärnkraft kräver faller i det långa loppet på statens axlar.

 

Den geopolitiska situationen är en allvarlig fråga som har en direkt effekt på energipolitiken i Finland, EU och EU:s närområden. Finland har som en del av EU infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Vi är alla oroliga för den vändning demokratiutvecklingen i Ryssland tagit under de senaste åren. Oberoende av vilken inställning var och en av oss har till kärnkraft som energiform, så kan vi inte förbise hur detta specifika projekt uppfattas av de andra länderna i EU.  I Rosatoms strategi ingår att expandera på den globala marknaden och att bli en betydande delägare av ett nytt kärnkraftverk i Finland passar väl in i denna strategi.  Frågan om Fennovoima kärnkraftverket ökar eller minskar Finlands beroende av rysk energi delar vår regering.

 

 

I upplysningen framhåller statsministern att det för TVO och Fortum och andra operatörer inom de närmaste åren blir möjligt att lämna in nya kärnkraftsansökningar. För dem som ser kärnkraftsenergin som en dellösning för att minska koldioxidutsläppen mottas detta besked sannolikt mycket positivt. För dem som motsätter sig en utbyggnad av kärnkraft är uppmaningen oroande.

 

Värderade talman,

 

En viktig aspekt som är värd att väga mot planerna på nya principbeslut om kärnkraftsinvesteringar är hur andelen förnybar energi kan fås att öka i Finland. Erfarenheten har visat att intresset för att investera i ny förnybar energi är mindre i Finland än i de andra nordiska länderna. Det ekonomiska incitamentet för att utveckla sol- och vindkraft och andra nya teknologier såsom intelligenta energilösningar saknas i ett läge där tyngdpunkten för investeringar fokuseras på kärnkraft. Inte ens bioenergin, vår viktigaste förnybara energiform, har utvecklas så snabbt som man kunde förvänta sig. T.ex. pelletproduktionen och konsumtionen har knappast alls kommit igång i Finland. Möjligheterna att ta tillvara biogas är fortfarande också outnyttjad i lantbruket.

 

Finland kan missa sin chans att finnas bland de ledande länder inom den globalt starkt växande cleantech sektorn, i vilken förnybar energiteknologi och energieffektiva lösningar är central. Regeringen har många gånger påpekat att cleantech sektorn skulle kunna bli en ny framgångssektor för Finlands ekonomi.

 

Förutsättningarna för att bygga ut den småskaliga, decentraliserade energiproduktion som baserar sig på bioenergi, vind, våg och solenergi är i princip utmärkta i Finland. Störst är viljan att bygga ut vindkraft på Åland och det är viktigt att staten befrämjar detta.

 

Enligt de utredningar som den parlamentariska klimat- och energipolitiska kommittéen tagit del av, finns det teoretiska möjligheter att år 2050 täcka upp till 60 procent av Finlands energibehov med inhemsk förnybar energi. Men det förutsätter en medveten politik som genomsyras av åtgärder för att öka energieffektiviteten i hela samhället.

 

I de övriga nordiska länderna utvecklas de nya förnybara energiteknologierna snabbare än i Finland. År 2020 beräknas Sverige producera 20 Twh med vindkraft, Danmark 17 Twh medan Finland producerar endast 6 Twh med vind trots att vi har en lång kust och stora öppna områden i norra Finland. År 2020 beräknas solenergin vara marknadsmässigt konkurrenskraftig, men i Finland märks inget intresse för att investera i solkraft.

 

Värderade talman,

 

Finland har förbundit sig att minska på utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till år 2050. Viktigt är att utsläppshandeln omformas så att den får en verklig, styrande effekt. Den globala energimarknaden har medfört att billig kol dumpats på marknaden i Europa som en följd av skiffergasproduktionen i USA. Det har lett till att användningen av kol på många håll ökat, vilket går stick i stäv med den uttalade klimatpolitiken.

 

Utvecklingen av den finländska bioekonomi- och cleantechsektorn till en global framgångsnisch kräver målmedvetna politiska beslut och en hemmamarknad för produkterna.

Det gamla visdomsordet ”först vid kvarn mal” gäller också i det här fallet. Det skulle vara ett stort misstag att försumma denna möjlighet.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35