Integrationsutbildning på svenska

13.10.2014 kl. 14:51
Vad kommer regeringen att göra för att utreda om myndigheterna följer lagen när de inte beviljar integrationsstöd till invandrare som vill ha svenskspråkig integrationsutbildning?


Vad kommer regeringen att göra för att se till att invandrare får integreras på svenska?

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Integrationsutbildning på svenska

Till riksdagens talman

 

Enligt lagen om främjande av integration (1386/2010) ordnas integrationsutbildning för invandrare i form av undervisning i finska eller svenska, samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens. Det språkliga målet i integrationsutbildningen är att invandraren ska få fungerande elementära språkfärdigheter i finska eller svenska.

I integrationsplanen planeras de åtgärder som stöder invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten, och möjligheter att få tillräckliga kunskaper i finska eller svenska samt andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. Integrationsstöd beviljas för att trygga invandrarens försörjning under den tid han eller hon deltar i åtgärder enligt integrationsplanen.

På vissa orter i Finland är det vanligt att invandrare integreras på svenska. Också i huvudstadsregionen finns invandrare som önskar få svenskspråkig integrationsutbildning. I huvudstadsregionen finns emellertid en ovilja hos arbets- och näringsbyråerna att bevilja integrationsstöd, om invandraren deltar i den svenskspråkiga utbildningen. Det här motiveras med att svenskspråkig integrationsutbildning inte leder till arbete. När invandrarnas utbildningsmöjligheter jämförs med behovet av arbetskraft ska självfallet behovet av både svensk- och finskspråkig arbetskraft tas i beaktande. Det finns stort behov av svenskkunnig arbetskraft inom flera sektorer i huvudstadsregionen. Arbets- och näringsbyråernas praxis leder till att möjligheten att integreras på svenska urvattnas.

Motsvarande problem finns i vissa tvåspråkiga kommuner. Invandrare får inte information om möjligheterna att integreras på svenska. Invandrare som uttryckligen önskar integrera sig på svenska uppmanas ofta att söka sig till finskspråkig integrationsutbildning i stället. Det här sker trots att de kommunala tjänstemännen har en lagstadgad skyldighet att informera invandrarna om integrationsmöjligheter på båda nationalspråken, samt skyldighet att ta de individuella önskemålen och förutsättningarna i beaktande då integrationsåtgärder planeras.

Statsrådet har själv lyft upp problematiken i sitt principbeslut om nationalspråksstrategin (4/2012). Enligt nationalspråksstrategin är det ”viktigt att fastställa på vilka grunder språket för integreringen blir finska eller svenska”, samt ”att erbjuda undervisning inom integrationsutbildningen på både finska och svenska så att de individuella behoven hos den som integreras kan tas i betraktande.”

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad kommer regeringen att göra för att utreda om myndigheterna följer lagen när de inte beviljar integrationsstöd till invandrare som vill ha svenskspråkig integrationsutbildning?

Vad kommer regeringen att göra för att se till att invandrare får integreras på svenska?

 

Helsingfors den 9 oktober 2014

Christina Gestrin /sv

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50