Sotereformens varande eller inte varande

14.10.2014 kl. 11:44
Nog är världen underlig, när det finns lagförslag som jag tror att 80 % av riksdagsledamöterna inte önskar. Jag syftar på SOTE-reformen som debatteras i kommunerna runtom i landet. Ett lagförslag som sägs vara en kompromiss mellan de fyra stora partierna medan de mindre partierna i riksdagen fick kompromissen serverad. Så föddes kompromissen som inget parti nu vågar ifrågasätta officiellt. Jag som inte har familj i Helsingfors och inte skall hem om kvällarna, sitter gärna i riksdagens café kvällstid och diskuterar med andra riksdagsledamöter i förgängelsen. I de diskussionerna, oberoende av parti, finns det väldigt få som gillar denna lag. Det ser inte bättre ut än att kompromissen gjort oss riksdagsledamöter fångna i vår egen förträfflighet.

Då vi nu hör våndorna från kommunfältet där man sagt nej, nej, nej, till alla påbjudna nya lagförslag, gällande kommunernas ställning i samhället, tror jag nog att detta är det sämsta alternativet. Att ta 60 % av kommunens budget och som i vårt fall sända pengarna till Åbo, för att det där skall delas ut tillbaka till vårddistrikt är nog att omyndigförklara kommunerna.

 

Jag som är mån om att bibehålla svensk service här i Österbotten har också vågat fråga mig själv om Åbo är det bästa alternativet för oss österbottningar? Skulle vi ha valt Tammerfors som samarbetsområde hade vi odiskutabelt blivit den region där det ges svensk sjukvårdsservice. Nu blir det två städer, Åbo och Vasa, som kommer att tävla om detta. Både Tammerfors och Åbo är långt borta men Tammerfors är ändå mycket närmare.

 

Åter till riksdagen, i ärlighetens namn tror jag att detta lagförslag i nuvarande form kommer att ha mycket svårt att gå genom det nålsöga som riksdagen är i dag. I verkligheten behövs endast en riksdagsledamot för att fälla hela lagförslaget, om man utgår med regeringen som bas, och den ledamoten har med den röstningen biljetten klar till nästa riksdag. Frågan är om inte många skulle dra en lättnadens suck även i riksdagen. Till och med Centerns hemkommunsmodell är att föredra framför denna otympliga byråkratiska skapelse, himlarnas himmel.  Jag hoppas att lagen fälls i grundlagsutskottet, eller i riksdagen, och att vi kan återgå till diskussionen om större kommuner som själva bestämmer över sina egna pengar.

 

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37