Osthyveln är ödesdiger för rättsvården

27.10.2014 kl. 10:18
Sparkraven som riktar sig mot rättsvården har gett upphov till en hel del diskussion i offentligheten under den senaste tiden. Bl.a. uttryckte den ledande häradsåklagaren Peter Levlin nyligen sin oro över åklagarväsendets resurser. Som justitieminister är jag även själv mycket oroad över hela rättsvårdens resursnivå under de kommande åren. Därför är det bra att vi för denna diskussion

Under budgetförhandlingarna i augusti lyckades vi avvärja en annalkande katastrof. Finansministeriets ursprungliga budgetförslag innehöll hårda sparkrav, som skulle ha slagit mycket hårt mot åklagarna, domstolsväsendet, utsökningen och fängelserna. Lyckligtvis vann förnuftet, så att nästa års verksamhet kan klaras utan uppsägningar. Åklagarnas resurser hölls på årets nivå. Domstolarna hamnar sammanlagt att minska sin personal med ca 20-30 arbetsår.

 

Jag efterlyser en mer översiktlig och hållbar resursnivå för rättsvården. I denna fråga bör alla partier ta sitt ansvar. Rättsvårdens resursnivå är en fråga som bör diskuteras under nästa regeringsförhandlingar, oberoende vem som sitter vid de förhandlingsborden.

 

Sparåtgärder inom rättsvården riktar sig direkt till verksamheten.  En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, d.v.s. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem t.ex. hos åklagarväsendet i ett senare skede syns i domstolarna, då ärendena blir och väntar d.v.s. det uppstår en slags propp inom kedjan.  Detta i sin tur leder till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättsskydd. En fungerande rättsvård är också avgörande för vårt lands konkurrenskraft. Företagen måste kunna lita på att deras ärenden blir behandlade smidigt och effektivt inom domstolarna.

 

Det år också skäl att nämna att det inom rättsvården nu genomförs en hel del reformer som baserar sig på Reformprogrammet för rättsvården för åren 2013–2025. I delegationen som utarbetade programmet ingick bl.a. Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens presidenter, riksåklagaren, riksfogden och advokatförbundets representant. Programmet innehåller närmare 60 åtgärdsförslag av vilka ca hälften redan förverkligats eller nu håller på att behandlas i riksdagen. Avsikten är att anpassa rättsvårdens kostnader samtidigt, som man tryggar rättsäkerheten. Det är viktigt att notera att de besparingar som åtgärderna medför inte uppenbarar sig på en natt. Det gäller att ha tålamod.

 

För en rättsstat som Finland, är befolkningens tilltro till ett fungerande rättsystem A och O. Det handlar om ett av grundfundamenten i vår demokrati.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen

Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin 21.12.2016
21.12.2016 kl. 13:00

Responsdebatt om budgeten

Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen 14.12 2016
14.12.2016 kl. 13:00

Statsrådets redogörelse om den nationella energi- och klimatstrategin fram till 2030.

Gruppanförande, Joakim Strand, Svenska riksdagsgruppen, 30.11 2016
30.11.2016 kl. 14:42

Debatt om oppositionsgruppernas alternativbudgetar 9.11.2016

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson
09.11.2016 kl. 14:30

Extremrörelser och våld, aktualitetsdebatt 5.10 2016

Gruppanförande, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
05.10.2016 kl. 15:00

Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2017

Gruppanförande 20.9 2016, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
20.09.2016 kl. 13:00

Statsministerns upplysning med anledning av folkomröstningen i Förenade kungariket

Gruppanförande 1.7 2016, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
01.07.2016 kl. 10:36